Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Gunnar Westin, Brev rörande Gustaf Unonius som emigrantpräst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brev rörande gustaf unonius som emigrantpräst 289
alla andra härvarande kyrkor det var den, som kom närmast icke blott
till deras öfvertygelse utan äfven kyrkan i deras hemland.
4:0 Slutligen vill jag nämna ännu en orsak, som äfven i visst afseende
bevekte Settlementet att förena sig med den Prot. Episc. kyrkan och
att anhålla hos Biskopen öfver detta Dioces, det han i det Presterliga
Embetet täcktes inviga den person det dertill föresloge. Settlementet
består nemligen till det mesta af personer utan all förmögenhet. Det
lilla de hit medfört nödgas de använda för sitt uppehälle, innan jorden
gifver dem någon afkastning och till iståndsättande af deras åkerbruk,
inköp af redskap, kreatur o. s. v. Ganska många få troligen ännu några
år arbeta åt andra, för att kunna soutenera sig och sina familjer. Det
är således dem, åtminstone tillsvidare, icke möjligt att aflöna en Prest,
hvars tid, uteslutande egnad åt prediko- och läroembetet, icke kan
medgifva honom någon annan sysselsättning för sitt uppehälle. Den
härvarande Prot. Episc. kyrkans Missionary Society samt andra
välgörenhetsinrättningar inom densamma understöda på flerfaldiga orter i det
aflägsna vestra Amerika Missionärer och Prester i nyss bildade
församlingar, hvars tillgångar ännu ej tillåta dem att sjelfva aflöna sina
Pastorer. Detta är väl äfven händelsen med några Methodistsekter och andra
denominations, men existerar, så vidt jag känner, icke inom de
härvarande Lutherska kyrkorna. Sammanlagdt med förr anförda skäl, är
äfven detta, ehuru de andra underordnadt, icke utan all vigt i våra
närvarande förhållanden.
Dessa äro nu de hufvudsakliga orsaker, som förmått härvarande
Norrmän, Danskar och af Svenskar endast 3:ne familjer, att sluta sig
till den Prot. Episc. kyrkan i Amerika, alla öfvertygade, att, långt ifrån
att hafva öfvergifvit våra fäders tro, vi tvertom derigenom tagit ett steg
för densammas betryggande och stadgande. R. R. Jackson Kemper,
Missionary Biskop öfver Missouri, Wisconsin &c. anlände hit i början
af detta år, och honom skulle en petition, uttryckande Settlementets
önskan i dessa angelägenheter, öfverlemnas. Då denna petition på en,
att jag så må säga, allmän sockenstämma framlades till underskrift,
upplästes en protest, undertecknad af några Svenskar, emot det förut
en gång fattade beslutet. Den enda, ehuru skenbart vigtiga grund, hvarpå
de reserverande stödde sig, var, att alldenstund vi voro på vägen att
afsäga oss vår fordna religion och öfvergå till en annan kyrka, de
härmedelst högtidligt förklarade sig icke vilja underskrifva en petition, afsatt
för detta ändamål, utan vore deras beslut, att oförändradt vidblifva sin
gamla trosbekännelse. Å andra sidan begärdes upplysning, hvari
skilnaden mellan den Evang. Lutherska och Prot. Episc. kyrkan bestod.
Detta kunde de väl ej nu för ögonblicket bestämma annorlunda än t. ex.
i anseende till Sabbathens helgd, hvilken i den sednare kyrkan vore en
till ytterlighet drifven pietism; men de anade, att en större åtskilnad
ovilkorligen måtte finnas, emedan redan sjelfva benämningen på dem vore
olika. Deras protest verkade emellertid icke mot mängdens redan en
19 — 45681 Kyrkohist. Årsskrift 1945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
