Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Arne Odd Johnsen, Om Theodoricus og hans Historia de antiquitate regum Norwagiensium (Teol. och Fil. d:r Axel Nelson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar
333
des Chartes’s i Paris, arsenal. Johnsen tillhör de icke få (åtminstone om
man jämför dem med de från Sverige komna flyktiga gästerna) unga
norska medeltidshistoriker, som för sin vetenskapliga utbildning —
liksom deras landsmän gjorde redan under medeltiden — sökt sig till Paris.
Johnsen ansluter sig till de forskare, som gent emot Storm o. a. hävda,
att Theodoricus för sin skildring av de forntida norska konungarna icke
använt skrivna isländska källor, vilka, enligt vad Johnsen m. fi. anse,
icke heller funnits tillgängliga i Nidarholms kloster, där Theodoricus på
1170-talet skrev sitt ärkebiskop Øystein av Nidaros tillägnade arbete.
Bevisningen är indirekt: ty om, argumenterar Johnsen, sådana isländska
källor där funnits och använts, skulle Theodoricus icke kunnat påstå,
att han för sitt arbete icke haft till hjälp scriptorum auctoritas (kap. 1)
eller att in illa terra icke funnits någon antiquitatum scriptor (kap. 13)
eller att han helst velat, att någon annan än han själv skulle vara
ista-rurn rerum relator (kap. 34). Dessa av Johnsen anförda uttryck i och för
sig bevisa emellertid icke Johnsens påstående, enär de ju alls icke
innebära något annat än att ett arbete sådant som Theodoricus’, d. v. s.
ett arbete om de norska konungarna i forntiden på latin, icke funnits
förut; att denna Theodoricus’ uppgift är sann och var kontrollerbar i
klostret, finnes däremot ingen anledning att betvivla.
Johnsens mycket stora förtjänst är, att han källkritiskt undersökt
Theodoricus’ förbindelser med Frankrike, särskilt med S:t
Victorsklostret i Paris och därvid kommit till nya både intressanta och säkra
resultat; i [Norsk] Historisk tidsskrift, 33 (1945), s. 405-429 har Johnsen som
ett tillägg publicerat en synnerligen värdefull uppsats om även andra
medeltida besök från Norge i S:t Victorsklostret. Storms uppgifter och
antaganden om Theodoricus prövas strängt, varvid det kan hända, att
Storm med onödig obarmhärtighet får klä skott. Då t. ex. å s. 39 f.
ett av Theodoricus’ utländska källverk, Hugo av S:t Victor’s Chronicon,
behandlas, utbrister förf.: »Om Storm hadde undersökt ’det levnede
Brudstykke’ av Hugues’ chronica — i parentes skal bemerkes at vi av
dette skrift har bevart i det minste 16 eksemplarer, hvorav flere
komplette —, vilde han da også ha opdaget sin store feiltegelse, og
for-håpentlig vilde han da også fått en noe öket respekt for Th.’s uttalelser.»
När Storm år 1880 gjorde sina uttalanden, existerade emellertid ännu
icke B. Haureau’s Les ceuvres de Hugues de Saint-Victor. Essai critique
(Paris 1886), där å s. 187 f. de sexton av Hauréau framdragna
handskriftliga exemplaren uppräknas. De äro således icke funna av förf., om man
också icke kan nog lovorda den ingen möda skyende energi, varmed
denne under sina Parisår för sina syften genomforskat de i Bibliothèque
Nationale hopade litterära minnena å S:t Victorsklostrets vittfamnande
verksamhet.
Johnsens högst förtjänstfulla strävan efter självständighet gent
emot sina föregångare föranleder honom esomoftast till kritik av Storm.
A s. 40 f. t. ex. vänder han sig mot Storms uttolkning av Theodoricus’
ord om Eusebius: primus omnium quorum ad nos scripta pervenerunt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
