Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Regin Prenter, Spiritus Creator (Prof. Hj. Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 3°328
genom undanröjt en rad ofruktbara frågor, varmed de båda andra
riktningarna inom den nyaste Lutherforskningen arbeta.
Den första och grundläggande delen av arbetet, som behandlar
Luthers vittnesbörd om Anden fore kampen mot svärmandarna, sätter
in med en undersökning av huru Luther upptar det augustinska
begreppet infusio caritatis, men ger detta ett nytt, evangeliskt innehåll (s. 26,
jfr s. 43). Hos Luther är det här icke fråga om en caritasidealism, en
människans trängtan efter Gud som det högsta goda, utan om Guds verk
hos människan genom den helige Ande. Såsom en lem i Kristus blir
människan delaktig i Guds verk genom Anden. Först får hon i
anfäk-telsen del i Kristi död och blir i odium sui och condemnatio sui konform
med Kristus. Luther kan t. o. m. använda sig av det augustinska
begreppet amor sui, men ger det ett alldeles annat innehåll än Augustinus.
Den »egenkärlek», varom Luther talar, hatar, fördömer och önskar ont
över sig själv, därför att den ger Guds dom rätt, då Gud hatar, fördömer
och önskar ont över oss alla, emedan vi äro syndare (s. 27). Men i
an-fäktelsen blir människan även delaktig av Kristi liv. Konformiteten med
Kristus framträder här i den förbön och de suckar, varigenom Anden
enligt Rom. 8: 26, ett ställe, vartill Luther synnerligen ofta återkommer,
manar gott för oss (s. 41 f.). Den gratia infusa eller infusio caritatis,
varom Luther kan tala, betecknar icke en caritas, som supplerar eller
sublimerar människans inneboende ideala längtan, utan är själva
enheten av Guds opus alienum och hans opus proprium, hans dödande och
nyskapande frälsargärning (s. 43). Denna enhet kommer till stånd i
Andens verk hos människan. I motsättning till den medeltida
caritas-idealismen, som utgår från antagandet av en i människans natur nedlagd
strävan till övernatur (s. 45) och härvid räknar med nådens eller andens
bistånd, då människan endast med hjälp av en sådan övernaturlig kraft
(s. 47) kan nå upp till det transcendent gudomligas plan (s. 45), rör sig
Luthers förkunnelse om Anden inom ramen av den bibliska
uppenbarelserealismen, enligt vilken Gud visserligen är den fjärran varande, så
fjärran, att endast han kan överbygga klyftan mellan sig själv och
människan, men i Kristus verkligen har gjort det och i anfäktelsen gör det
ständigt genom Andens dödande och nyskapande verk hos människan (s.
49 f-)-
Konformitetstanken hos Luther är blott ett annat uttryck för fides
Christi (s. 75). Men just såsom fides Christi är konformiteten med Kristus
radikalt skild från imitatio Christi (ibid.). Medan imitatio Christi står
under lagens förtecken eller är uttryck för den lagiska inställningen, är
konformiteten med Kristus såsom identisk med tron på Kristus lika med
Kristi reala närvaro i oss som frälsande verklighet och står därmed helt
under evangeliets förtecken (ibid.). Och denna Kristi reala, frälsande
närvaro kommer till stånd genom Anden (s. 77). Den evangeliska
innebörden av fides Christi kommer hos Luther till uttryck genom bestämmandet
av nåden såsom på en gång favör Dei och donum. Bestämmes nåden
uteslutande som favör, så kommer nåden att bli en abstrakt idé och tron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
