Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - a) Folkväckelsen (Det religiösa elementet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringsprocess, som upplöste de gamla patriarkaliska
samhällsförhållandena, tog sin början på det kyrkliga området. Den religiösa
fullmyndigheten var en förutsättning för den sociala och politiska. I
väckelserörelserna framträdde icke blott religiösa utan även sociala
motiv. Man opponerade mot kyrkan även därför, att hon syntes som
en garant för den gamla samhällsordningen. Redan i egenskap av en
folkets man ägde kolportören ett visst övertag över prästen.
Väckelsen är en sida av den nya medelklassens uppstigande till en
position i samhället. Synpunkten får icke överdrivas. Väckelsen hade ju
anhängare i de högre samhällsklasserna. Men säkerligen har det
sociala elementet skärpt oppositionen mot kyrkan. "Stugornas folk
fick en stugornas religion", skriver G. Westin.60 I detta sammanhang
måste framhållas liberalismens betydelse för väckelsens utveckling
i frikyrklig riktning. Särskilt skärpte och vidgade liberalismen
frihetskravet, kravet på religions- och yttrandefrihet. Även den
liberala associationsidéen influerade på det nya samfundsidealet. Den
framväxande nykterhetsrörelsen stärkte också de religiösa
gruppernas självmedvetande.
3. Härtill kommo även orsaker av mera personlig art. När
författaren sporde en av de gamla väckelseprästerna om anledningen
till den kyrkliga söndringen i vårt land, kom svaret kort och
lakoniskt: ledarna. Säkerligen är icke detta ett nyckelord, som förklarar
allt, och det ligger en oerhörd förenkling i det ofta hörda påståendet,
att om Waldenström blivit biskop, någon brytning aldrig skulle
ha kommit. Så enkel är icke saken. Men utan tvivel betydde ledarna
ganska mycket för den s. k. konsekventa frikyrklighetens
utbildande. Vid Karlstads stifts prästmöte 1875 omtalades förekomsten av
en antikvrklig riktning inom väckelsen, "vilken dock hittills är mera
rådande hos ledarna än hos den stora hopen, vilken är vår kyrka
verkligt tillgiven".61 Män som P. P. Waldenström, E. J. Ekman och
C. J. Nyvall utövade stort inflytande på den allmänna utvecklingen,
och denna bestämde i sin tur förloppet i de olika delarna i landet.
Icke minst i Västerås stift har Waldenström varit en auktoritet för
många. De stora predikantmötena i Stockholm 1876, 1877 och 1878
förberedde Svenska Missionsförbundets bildande. En följd av de nya
signalerna blev, att prästerna i allmänhet undanträngdes eller
av-gingo från ledningen av missions- och ansgarieföreningarna.
4. Då man söker efter orsakerna till att det gick, som det gick,
kan man icke bortse från frågan om kyrkans skuld till det inträdda
’181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
