Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husdjursförädling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Husdjursförädling -
I motsats till växtförädlingen, som sker vid särskilda
försöksstationer och under vetenskaplig ledning,
bedrives H. i regel av lantbrukarna själva. Under de
senaste årtiondena har man dock i allt större
utsträckning börjat bygga även H. på ärftlighetsforskningens
resultat. Någon skillnad mellan växter och husdjur
ifråga om ärftlighetslagarnas giltighet finns inte, men
tillämpningen på husdjuren stöter i många fall på stora
praktiska svårigheter på grund av individernas
långsamma förökning och höga penningvärde pr individ.
I Sverige grundades 1928 genom privat donation
Institutet för Ilusdjursförädting, som har till uppgift
att »genom vetenskapliga och praktiska forskningar
söka ständigt förbättra de inhemska husdjurens
egenskaper ur ekonomisk synpunkt». Institutets
verksamhet är förlagd till egendomen Wiad, belägen omkr.
40 km sydväst om Stockholm. Här bedrives dels
experimentell avel med svin och höns för frambringande
av mera produktionskraftiga djur, dels vetenskaplig
forskning rörande ärftlighet hos husdjuren samt olika
avelsmetoders användbarhet. I. J-n.
Husdjursförsök, se Lantbrukshögskolan.
Husdjurskonsulent. Inom vissa län finnas anställda H.,
vilka ha till uppgift att lämna råd och upplysningar
i allt, som rör nötboskaps-, svin och fårskötsel samt
kontrollföreningsverksamheten, att biträda vid
bildande av föreningar på dessa områden, att anskaffa,
där så önskas, tjurar och andra avelsdjur samt att hålla
föredrag i ämnen, som beröra deras
verksamhetsområde.
H. har avlagt agronomexamen vid
lantbruksinstitut eller ock vid lantbrukshögskolans husdjurslinje.
H. åtnjuter i regel samma avlöningsförmåner som
hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter.
Antalet hos hushållningssällskapen anställda H. är
för närvarande 17. A. A-n.
Husdjurskonsulentföreningen, Svenska, vilken stiftades
år 1929, har till uppgift att verka för den svenska
husdjursskötselns utveckling samt att tillvarataga
ledamöternas gemensamma intressen.
Antal medlemmar år 1939: 83. A. A-n.
Husdjurspremiering förekommer numera endast
beträffande hästar samt fargaltar, som tillhöra
galtförening. Nötboskapspremieringen, som började på
1880-talet och under 1900-talets tre första decennier hade
stor omfattning och betydelse, är helt nedlagd. (Se
även Hästavel och Svinavel.) I. J-n.
Husdjursskötsel. Det svenska jordbruket är i hög grad
inriktat på produktion av foderväxter, som genom
husdjuren förädlas till animaliska produkter. Hela
årsskörden uppskattas till 9 000 mill. foderenheter och
omkr. 80 % därav förbrukas som kreatursfoder. Under
1937 importerades dessutom 585 000 ton kraftfoder
eller råmaterial, ur vilket kraftfoder framställdes inom
- Hushållningssystem
landet. Man kan beräkna, att nämnda år omkr. 9 %
av det förbrukade kreatursfodret var av utländskt
ursprung, under det att 91 % producerats inom landet.
Antalet hästar i Sverige uppgår till omkr. 651 000
och nötkreatursstocken till 3 mill. djur varav 2 mill.
mjölkkor. Den svenska mjölkproduktionen kan
uppskattas till omkr. 5 mill. ton per år, varav 50 %
förädlas vid mejerierna till smör och ost. 1938
exporterades 29 000 ton smör, vilket motsvarade 15 % av
landets totala mjölkproduktion. Medelavkastningen
för alla landets kor kan uppskattas till 2 500 kg
mjölk per år. Produktionen av nötkött (omkr. 115 000
ton per år) täcker konsumtionsbehovet och lämnar
tidvis ett mindre överskott för export. Antalet får
uppgår till 424 000 st. och antalet getter till 50 000.
Inom fårskötseln spelar köttproduktionen huvudrollen;
endast 4—5 % av totala ullbehovet produceras inom
landet. Även fårkött importeras i viss utsträckning.
Svinstocken räknade hösten 1938 1,45 mill. djur.
Totala fläskproduktionen pr år uppskattas till 184 000
ton, varav 8—10 % exporteras. Inom fjäderfäskötseln
är det hönsen, som spela huvudrollen. Under de
senaste åren har Sverige haft ett exportöverskott på
2—3 mill. kg. ägg. Av fjäderfäkött har importen varit
något större än exporten. Kaninskötseln har ökat i
omfattning och kaninkött exporteras till England i
viss utsträckning. Under det senaste årtiondet har även
pälsdjursaveln fått stor betydelse. Man beräknar, att
den svenska produktionen av pälsskinn representerar
ett värde på 10—12 mill. kr., och det allra mesta av
denna produktion exporteras. Se i övrigt resp.
djurslag.
Av det sagda framgår att H. spelar en utomordentligt
stor roll inom det svenska jordbruket. Detta gäller
såväl slättbygd som skogsbygd, storjordbruk och
småbruk. Vid småbruken och i skogsbygderna härrör sig
dock i allmänhet en betydligt större procent av
jordbrukets totala produktvärde från H., än fallet är vid
storjordbruket och på slättlandet. I. J-n.
Husfluga, se Flugor.
Hushållningsgille, se Hushållningssällskap.
Hushållningssystem. Med hänsyn till lanthushållningens
målsättning skiljer man mellan olika H. Denna
målsättning avviker i våra dagars jordbruk starkt från
förhållandena under äldre tider. Jordbruket i sin mera
ursprungliga form, vilken i vårt land i mycket var
bestående långt in på 1800-talet, karaktäriserades
genom den s. k. naturahushållningen. Denna innebar, att
produktionen väsentligen var inriktad på att förse
gårdsfolket med livsförnödenheter. Samtliga livsmedel
framställdes på den egna gården, i hemmen vävde man,
sydde kläder, tillverkade skor och redskap m. m.
Produktion av jordbruksalster för avsalu förekom endast
i ringa utsträckning beroende på, att någon mera be-
388
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
