- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
389

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hushållningssystem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hushållningssystem -

tydande marknad för sådana icke existerade. Den
långt övervägande delen av befolkningen livnärde sig
ju direkt av jordbruk, varjämte den till sitt antal föga
betydande stadsbefolkningen i stor utsträckning drev
sitt eget jordbruk utanför stadstullarna. Skatterna
er-lades in natura; få ting, som bonden kunde behöva,
funnos att köpa. Allt detta gjorde det meningslöst att
producera mycket mera, än man själv kunde
konsumera hemma på gården. 1 dessa förhållanden började
emellertid redan under medeltiden förändringar att
inträffa i Mellaneuropa. Handel och hantverk
koncentrerades alltmer till städerna. Härvid behövde
stadsbefolkningen i utbyte mot sin tillverkning erhålla
lantmannaprodukter, och allt efter som städerna
tilltogo i antal och storlek, inordnades en allt större del
av landsbygden under de nya produktionsvillkoren.
Sedan tillgången på ädla metaller för utmyntning
vuxit avsevärt efter Amerikas upptäckt, började den
numera härskande penninghushållningen på allvar gripa
kring sig. I vår tid med dess rikt differentierade
näringsliv har det blivit nödvändigt att fullständigt övergå
till detta H. En jordbrukare av idag är nödgad att
genom försäljning av en stor överskottsproduktion
skaffa kontanter för sina driftsutgifter i form av skatter
och försäkringar och för inköp av moderna redskap
och maskiner, konstgödsel, kraftfoder, betningsmedel,
brännolja och ett otal andra förnödenheter. Lönen till
anställda arbetare utgår numera till stor del i
penningar. Även för brukarens egen livsföring har
tillgång på penningar blivit nödvändig, sedan
hemmatill-verkade klädesplagg och husgeråd ersatts med
industrialster och sedan inköpta specerier börjat anses
nödvändiga. — Under förra världskriget med dess rubbande av
alla förut normala marknadsförhållanden gjorde sig en
tendens i riktning mot naturahushållningen temporärt
gällande. G. Rbg.

Hushållningssällskap, förening till lanthushållningens
främjande, vanligen omfattande ett län. I ett år 1742
utfärdat kungl, brev till länsstyrelserna föreskrevs,
att i varje socken skulle utses »en eller flera, förnuftiga
och beprövade lanthushållare, som kunde råda och
styrka de övriga socknens invånare uti det, som bäst
och nyttigast prövas till lands-culturens upphjälpande
och förbättrande». Dessa skulle inför landshövdingen
utvälja fyra eller flera personer för att gå honom till
handa i frågor rörande jordbrukets tillstånd inom
länets olika delar m. m. Trots påminnelser från Kungl.
Maj:t ledde denna åtgärd ej till något egentligt resultat.

På enskilt initiativ bildades så det första i nutida
bemärkelse i Gotlands län år 1791 (med stadgar
stadfästa år 1800). Därefter tillkom Finska 1797, Värmlands
och Örebro läns 1803, Västernorrlands 1805,
Skaraborgs 1807, Hallands 1811 samt Älvsborgs 1812.
Sedan den år 1811 instiftade Kungl. Lantbruksakademien

- Hushållningssällskap

upprättat en plan för H:s organisation, förständigades
landshövdingarna i de återstående länen genom kungl,
brev den 7 sept. 1713 att bringa planen i
verkställighet. Så skedde ock under de närmaste åren, i
Stockholms län dock först 1847 och i Kopparbergs län 1851.
Sedan Älvsborgs läns H. 1844 och Kalmar 1858
uppdelats på vardera ett norra och ett södra H., utgör nu
hela antalet H. 26.

Enligt grundstadgarna av år 1813 voro
landshövdingarna självskrivna ordf. i resp. H. och utsågo
därjämte tre av de sex ledamöterna i
förvaltningsutskotten, H:s verkställande organ. Dessas övriga ledamöter
samt sekreterare och skattmästare valdes på allmänt
sammanträde. Därmed voro de alltjämt bestående
grunddragen i H:s organisation givna. År 1848
bortföll landshövdingarnas självskrivenhet som ordf. och
deras rätt att välja ledamöter i förvaltningsutskotten.

Enligt de nu gällande allmänna grunderna för H:s
organisation (av den 8 juni 1923) ha dessa till ändamål
»att främja lanthushållningen och därtill hörande
binäringar ävensom fiske och hemslöjd».
Underavdelning av H. skall finnas i varje socken. Dessutom kan
för härad eller motsvarande område inrättas högre
underavdelning, vanligen benämnd hushållningsgille.

Vid H:s allmänna sammanträden hade tidigare varje
medlem rösträtt. Numera tillkommer denna (utom
förvaltningsutskottets ledamöter) endast de s. k.
lantbruksombuden, vilka till ett antal ungefär motsvarande
antalet landstingsmän inom länet och för en tid av
högst fyra år väljas av H:s kommunalt röstberättigade
medlemmar. Förvaltningsutskottet består numera av
ordf., v. ordf. och sekreterare samt högst 9 av H.
valda ledamöter.

Ledamot i H. erlägger avgift med högst 3 kronor
årligen; annan avgift får ej förekomma. År 1937 var det
sammanlagda antalet ledamöter i H. 143 158.

Under de första åren av lantbruksakademiens
verksamhet, då de flesta H. bildades, erhöllo dessa för den
tiden rätt betydande statsanslag. Efter 1818 upphörde
anslagen för lång tid framåt. Den påbörjade
verksamheten hämmades därigenom avsevärt och några H.
nödgades t. v. helt nedlägga sin verksamhet. Från 1855
erhöllo så H. viss del av den då införda avgiften å
försäljning av brännvin. Därigenom blevo H:s ekonomiska
villkor i ett slag förändrade och deras utveckling
fortsatte därefter utan avbrott. Från och med 1915, då
avgifterna på rusdrycksförsäljningen indrogos till
statsverket, erhålla H. såsom bidrag till sin allmänna
verksamhet ett belopp, vilket för sagda år bestämdes
till 2 100 000 kronor och nu (1941) utgör 3 743 000
kronor, vilka fördelas mellan H. bl. a. efter åkerareal och
folkmängd inom resp. H:s områden. De flesta H. förfoga
dessutom alltjämt över fonderade rusdrycksmedel och
några äga betydande tillgångar i erhållna donationer.

389

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:15:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantblex/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free