Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Influensa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
symtom äro därjämte rodnad av niunslemhinnan samt
ansvällning av ögonlocken och utpräglad
inflammation i ögats bindehinna med ljuskänslighet och
tårflöde. Ibland följer även varigt flöde från ögonen och
hornhinneinflammation. Vidare uppträder ödematös
ansvällning i extremiteterna, under bröstet, buken och
ofta i skåpet eller juvret. Dräktiga ston kasta ofta
fostret. En hingst, som genomgått sjukdomen, kan
bli bärare av smittämnet i sina sädesblåsor och under
åratal framåt smitta stona i samband med
betäckningen. •—■ Sjukdomens förlopp är i regel godartad.
Flertalet hästar, som genomgå sjukdomen, äro
feberfria inom en vecka och friska efter ytterligare 1—2
veckor. Endast mera sällan tillstöta svårare
komplikationer, som lunginflammation, hjärtsvaghet eller
svårartad rubbning i digestionsarbetet. Vid det typiska och
godartade förloppet av sjukdomen är medikamentös
behandling i regel överflödig. Diet och god ventilation
äro i vanliga fall tillfyllest. N. L.
Infraröda strålar, se Ljus.
Infusionsdjur, se Protozoer.
Infusorier, se Protozoer.
Införselkontroll, se Skadedjursbekämpning.
Ingivning av medicin kan ske på flera olika sätt. Den
vanligaste metoden är ingivning genom munhålan
(per os), då djuret självt får svälja ned medicinen.
Sådan ingivning är relativt lätt att genomföra, när
det gäller nötkreatur men betydligt svårare, när det
gäller häst och svin. Vad häst angår, användes sedan
några år tillbaka ett nytt tillvägagångssätt, vilket
består däri, att man genom näshålan — svalget och
foderstrupen inför en gummikateter (näs-svalgsond),
genom vilken medicinen i flytande form infunderas.
Ett flertal läkemedel insprutas med fördel direkt i
blodådror (intravenös injektion) eller i muskulaturen
(intramuskulär injektion) eller under huden (subkutan
injektion). Även i livmoder, skida, juver, ändtarm
eller å huden kan läkemedel med fördel appliceras.
Vid vissa sjukdomar i andningsorganen, får djuret
inandas (inhalera) läkemedlet i gasform. N. L.
Inguinalbråck, se Bråck.
Inhalation, se Ingivning av medicin.
Injektion, se Ingivning av medicin.
Injektor. Vid vanliga transportfläktar inmatas godset
i fläkthuset, där det med luften av fläktvingarna
slungas in i rörledningen. Om godset emellertid är
ömtåligt, så att det kan sönderslås av fläktvingarna,
måste man i stället mata in godset i röret genom en
tratt. En sådan fläkt kallas I. För att öka sugningen i
tratten minskas det från fläkten kommande rörets
omfång strax framför tratten (se fig.). En I. kan
användas för transport såväl av hö som helsäd och i
mindre utförande även för tröskad kärna.
Alla fläktar ha i förhållande till effekten stort kraft-
Injektor. Fläkt med injektor för transport av hö och
helsäd.
behov, men i en I. äro energiförlusterna större än i
en vanlig fläkt på grund av den nämnda
rörförträngningen framför tratten. Vid 10 meters rörlängd och 45
cm diameter på röret kan en 6 hkr motor transportera
3—4 ton hö per timme. I. kallas ibland ejektor*.
(Litt. Meddelanden n:r 346 och 347 från Statens
Maskin- och redskapsprovningsanstalt.) N-g.
Inkar, se Vårtor.
Inkomst- och förmögenhetsskatt, se Beskattning.
Inkrction, se Inre sekretionen.
Inkubationstid avser den tid, som förflyter från det
att nedsmittningen sker, tills sjukdomstecknen inställa
sig. I:s längd är mycket varierande för olika
sjukdomar, från några få dagar upp till flera månader.
Oftast håller sig I. tämligen konstant vid en viss given
sjukdom men kan dock växla, beroende på djurets
motståndskraft, infektionsämnets virulens och
mängden infektionsämne, som djuret i fråga utsatts för.
N. L.
Inköpsförening, se Andelsförening.
Inkörning, se Körning.
Inmalningstvång, se Spannmålshandel.
Innanlår, se Köttstyckning.
Inre omsättning, se Bokföring.
Inre sekretion (insöndring, inkretion). En del av
kroppens funktioner regleras på kemisk väg på så sätt, att
i blodet cirkulerande ämnen verka retande på bestämda
organ och öka deras verksamhet. Dessa ämnen, som
kallas hormoner (retämnen), bildas i särskilda
körtel-artade organ, de s. k. endokrina* eller »slutna» körtlarna
427
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
