- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
632

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maskinbolag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maskinbolag -

Maskinbolag, se Maskinförening.

Maskinförening. För att kunna rationalisera driften
och komma i åtnjutande av de fördelar, maskinerna
bjuda lantbrukaren, måste de små gårdarna bilda M.
Ifråga om tröskverk och några andra större maskiner
ha sedan gammalt funnits föreningar eller bolag.
Dessa ha emellertid haft mycket växlande
organisation. Sålunda ha andelarna kunnat vara lika stora,
trots att delägarna haft olika stora gårdar, ibland har
hektarantalet lagts som grund för andelarna, ibland
ha andra grunder följts. För att kunna arbeta
tillfredsställande böra dessa föreningar ha ordentliga
stadgar. Sådana kunna erhållas från Jordbrukstekniska
Föreningen, Ultuna, Uppsala, eller från
Hushållningssällskapen. Stadgarna måste innehålla bestämmelser
om maskinens vård, reparationskostnadernas
fördelning, användningstiden o. s. v.

Vid 1938 års riksdag beslöts anslag till en
maskinlånefond, varur lån för anskaffande av maskiner
lämnas såväl enskilda som föreningar. Då lånen främst
äro avsedda för mindre jordbrukare, är det föreskrivet,
att minst 65 % av den avsedda åkerarealen skola
tillhöra brukningsdelar med högst 15 ha åker. Närmare
uppgifter lämnas av hushållningssällskapen (se
Föreningsrörelse). N-g.
Maskin hållare. I stället för att bilda maskinförening
kan man ordna så, att en viss person, vilken ej behöver
vara lantbrukare, anskaffar och mot viss taxa hyr ut
en maskin till jordbrukarna. Systemet erbjuder den
fördelen, att maskinen äges och skötes av en och
samma person, varför utsikterna för god och sakkunnig
skötsel här äro större än i en maskinförening. En viss
svårighet föreligger för maskinhållaren att beräkna
taxorna. Lämplig litteratur: Kostnadsberäkningar och
taxor för maskinarbete i lantbruket, av M. O.
Nordenborg och N. Berglund. Meddel. nr 71 från
Jordbrukstekniska Föreningen. N-g.
Maskinmjölkning. För att ett gott resultat skall
erhållas av M., kräves, att maskinanläggningen hålles i
sådant skick, att dess olika delar fungera, som de skola.
Vakuum och pulseringshastighet måste hållas vid det
fastställda. Vissa delar av anläggningen såsom
rörledning och vakuumventil skola då och då ses över och
rengöras. Delar, som slitas, t. ex. spengummi,
gummikragar m. m., få ej användas alltför länge utan ersättas
regelbundet med nya. Vid användandet skola
mjölkningsmaskinerna vara väl diskade samt dessutom
desinfekterade, vilket sistnämnda lämpligen sker genom
att förvara dem i s. k. steriliseringshylla.
Maskinmjölkaren skall först noga avtorka undre delen av
juvret samt spenarna på de kor, som skola mjölkas
samtidigt. Därefter urmjölkas de första mjölkstrålarna
från varje spene för hand och uppsamlas i ett särskilt
kärl, vartill lämpligen kan användas en plåtmugg,

- Maskinmjölkning

försedd med ett med hål genomborrat svart lock,
ett s. k. kontrollkärl. Samtidigt som de första
bak-teriehaltiga mjölkstrålarna på så sätt avlägsnas från
den övriga mjölken, blir man i tillfälle att på
kontrollkärlets svarta lock undersöka, om mjölken är normal
eller innehåller s. k. flockar.

Maskinmjölkning. Fig. 1. Mjölkningsmaskinen
Alfa Laval.

Först sedan här nämnda förberedande åtgärder äro
vidtagna, börjar M. med påsättandet av spenkopparna,
varvid tillses, att mjölkröret ej hålles snett, enär i så
fall luft kan insugas. Ett riktigt påsättande av
spenkopparna sker utan något väsande ljud. Spännen
flyttas i sådan ställning, att en lätt dragning utövas av
slangarna snett utåt och framåt mot kons huvud,
varigenom mjölkningshastigheten befrämjas.

När mjölkaren påsatt alla de maskiner, som han
har att sköta, och förberett mjölkningen av nästa
omgång kor genom att avtorka juvret och utdraga
de första mjölkstrålarna i kontrollkärlet på nyss
nämnt sätt, undersöker han om den ko, på vilken
maskinen påsattes först, är färdigmjölkad, vilket synes om
mjölkströmmen upphört att rinna i det genomskinliga

632

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0636.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free