Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinstall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svinstall -
lager av koksaska el. dyl., som avjämnas och förses
med ett slitlag av grovskurat cementbruk.
Krabborna böra vara av glaserat bränt lergods utan
muffar. Cement är ej lämpligt, då det angripes av
mjölksyra.
Uppvärmning bör kunna anordnas i ett svinstall,
särskilt i landets nordligare delar, och alldeles speciellt
i avdelningen för modersuggor och smågrisar.
Angående S:s ventilation, se Ventilation av stall-
byggnader.
Dimensioner för S.
Box för modersugga med grisar.... 6—7 kvm
» i> fargalt......................................7—8 »
krabbans diameter................................20—30 cm
Krabbans längd:
för sugga................................................60 cm
» stora gödsvin pr svin....................33 »
» mindre gödsvin pr svin................20—25 »
Boxens djup från krubba till
gödselgång..............................................200 »
boxväggens höjd....................................95—110 »
gödselgångens bredd..............................120 »
gång mellan två rader boxar..............100—115 »
höjd från golv till tak........................200 »
G. B-r.
Svinstamkoiitroll, se Avkastningskontroll.
Svintistel, se Mjölktistel.
Svårare ogräsfrön betecknar frökontrollen sådana,
vilka äro svåra att ur en utsädesvara bortrensa och
som dessutom äro till skada för odlingen.
Statsplom-berad vara får ej innehålla mer än högst ett visst
sammanlagt antal, olika för olika fröslag, av svårare
ogräsfrön. Till svårare ogräsfrön hänföras i vårt land:
åkerkulla (Anthemis arvensis), färgkulla (Anthemis
tinetoria), sommargyllen (Barbarea vulgaris), råglosta
(Bromus secalinus), blåklint (Centaurea eyanus),
prästkrage (Chrysanthemum leucanthemum), klöversnärja
(Cuscuta trifolii m. fi.), morot (Daueus earota),
balders-brå (Matriearia inodorä), revsmörblomma (Ranunculus
repens), åkerrättika (Raphanus raphanistrum) och
krussyra eller storfröig syra (Rumex crispus, domesticus
och obtusifolius). H. W-e.
Svällninjj av jord vid vattentillsats beror på dess
halt av kolloidala beståndsdelar, vilka ha förmåga
att upptaga och binda förhållandevis stora mängder
vatten. S. är endast skenbar, i det att totala volymen
av jorden pius vattnet minskar genom att vattnet
övergår i en tätare form. Detta sker under
energiutveckling och tar sig uttryck i värmebildning, s. k.
bevätningsvärme. Motsatsen till S. är krympning,
som sker, då jord uttorkar. De oorganiska
jordkolloi-derna äro i allmänhet reversibla, d. v. s. de svälla
och krympa i samma utsträckning allt efter
vattentillgången. De organiska jordkolloiderna äro delvis
- Svärmning
irreversibla, i det alt de efter att en gång ha krympt,
ej kunna upptaga lika mycket vatten, som de
ursprungligen innehållit. Därigenom förklaras t. ex. orsaken till
stabil sprickbildning i vissa gyttjejordar. S. E-n.
Svämbildning, se Lösa avlagringar.
Svängel, på en vagn rörligt anbragt bom, vid vilken
draglinorna fästas. Jfr Anspänning.
Svänghjul, se Vev.
Svängplog, se Plog.
Svärd, se Hopfogning av virke.
Svärdslilja (Iris) är ett artrikt släkte, som givit namn
åt den familj, som den tillhör. Hithörande växter äro
örter med rotstock eller mera sällan löklik knölstam
och jämnbreda, oftast svärdlika blad samt stora,
ofta praktfullt färgade blommor med två tretaliga,
hyllekransar, den yttre foderlik, den inre färgad,
vartill skenbart kommer en tredje, som dock utgöres av
de stora bladlika märkeflikarna. Frukten är en
tre-rummig kapsel med talrika platta frön. Inhemsk är
den gula S. (I. Pseudacorus), som är en vid vatten
över en stor del av landet spridd växt. I trädgårdar
planteras ganska många andra som prydnadsväxter.
H. G. S.
Svärmning är bisamhällenas naturliga förmeringssätt,
varvid samhällets drottning jämte några tusental
bin lämna kupan för att söka sig en ny bostad och
bilda ett nytt samhälle. S. förberedes veckor i förväg
genom anläggande av drönare- och drottningceller.
När bisamhället erhållit hanlig avkomma, drönare,
anläggas drottningcellerna. För utvecklingen av
drö-narna fordras en tidrymd av 24 dvgn, för drottningarna
17 dygn. I regel anläggas 10—20 drottningceller.
Drottningcellernas antal varierar något hos olika biraser.
Hos det nordiska, krainer- och italienska biet äro de
10—20, hos hedbiet ännu flera. S. förorsakas indirekt
av att på våren och försommaren nya bin kläckas i
mängd, vilket medför trångboddhet. När den äldsta
drottningcellen på 9:de dagen täckts och vädret är
vackert, utgår den gamla drottningen i en försvärm.
Denna består huvudsakligen av ungbin i åldern 4—13
dagar. Stundom svärma bina först när den äldsta
drottningcellen skall kläckas. Den färdiga unga
drottningen förmår då bina att svärma. När en ny
drottning är kläckfärdig, ger hon sig tillkänna genom ett
dovt, manande ljud: »kva, kva, kva». Detta besvaras
av kupans drottning med ett pipande ljud: »yt, yt, yt».
Efter första svärmen kommer en eftersvärm.
Tidpunkten mellan för- och eftersvärmen är i regel 7 à 8
dagar. Svärmar kunna sedan följa på varandra med
ett par dagars mellanrum, tills bina ha tillfredsställt
sin svärmdrift för det året. Genom kraftig S. kan
kupan bli alldeles avfolkad på bin. De svärmande bina
flyga en stund omkring framför kupan, varefter de
klunga sig i ett angränsande träd eller ett föremål,
916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
