Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urinavsöndring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urinavsöndring
Urinorgan
befordras genom impulser från hjärnan. Vid blåsans
tömning kan även en sammandragning av
bukmuskulaturen med åtföljande stegring av trycket i bukhålan
bidraga. De per dygn utsöndrade urinmängderna växla
betydligt och äro beroende bl. a. av födans
beskaffenhet och de som dryck upptagna vattenmängderna. För
häst brukar man i allmänhet räkna med 4—5 liter,
för nötkreatur 4—10 liter. V. S-dt.
Urinbrunnsmetod, se Gödselstad.
Urinjäsning. Under inverkan av åtskilliga bakterier
råkar urin lätt i jäsning, varvid under hydrolys
(spjälk-ning under upptagande av vatten) uppkommer
am-moniumkarbonat av urinämne enligt formeln:
C0(NH2)2+2H20 = (NH4)2C03
urinämne ammoniumkarbonat
Den i urinen förekommande hippursyran undergår
likaledes jäsning, varvid den först sönderdelas i
benzoe-syra och glykokoll. Glykokollen sönderdelas därefter
vidare till ammoniak. U. åstadkommes av åtskilliga
allmänt förekommande bakterier, bland dem många
vanliga jordbakterier, och sker såväl vid som utan
lufttillträde. Sönderdelningen sker under inverkan av
enzymet ureas (se Enzym) och befordras genom
katalytisk inverkan av mullämnen. Genom U. blir urinens
kvävehalt i jorden lätt tillgänglig som näring för
växterna. . Granskad R. N-n.
Urinmyllare, se Urin.
Urinorgan. Deras uppgift är att från kroppen avlägsna
värdelösa och skadliga produkter av
ämnesomsättningen. En del avfallsämnen avlägsnas genom lungorna,
levern och i viss mån även genom huden, men
kvävehaltiga nedbrytningsprodukter (urinämne, urinsyra,
hippursyra m. m.) avsöndras huvudsakligen med
urinen. Genom U. regleras även blodets sammansättning
beträffande vatten, salter och socker m. fi. ämnen.
U. äro njurarna med urinledarna, urinbldsan och
urinröret.
Njurarna äro två till antalet och belägna under länden,
en på vardera sidan av ryggraden. De ha brun färg och
form som en böna. Hos nötkreaturen är vardera njuren
genom en mängd inskärningar delad i lober. Njurarna
äro omgivna av en bindvävskapsel, som i sin ordning
omslutes av bukhinnan. Mellan kapseln och bukhinnan
finnes ett lager lucker bindväv, i vilken en riklig
fett-avlagring äger rum, hos idisslare kallad njurtalgen. På
den mot ryggraden vända randen har njuren en
inbuktning, njurporten. Här inmynnar urinledaren och bildar
runt njurporten en trattlik utvidgning, kallad
njur-bäckenet.
Njuren består av en yttre mörkbrun substans,
barken, och en inre gulbrun, märgen. Märgen bildar de
s. k. njurpyramiderna, vilka med sin bas äro riktade
mot barken och med sin spets, njurpapillerna, mot
njur-bäckenet. Njuren är en rörformig körtel. Körtelrören,
urinkanalerna, börja på njurpapillerna med en fin
öppning, förgrena sig och gå sedan i rak linje genom
märgen samt bilda ute i barken en mängd bukter och
sluta där med en skålformig utbuktning, en bowmans
kapsel, som omsluter ett nystan av artärer.
Urinorgan. Njure från olika husdjur.
1 katt, 2 får, 3 hund, 4 svin, 5 häst, a högra, b vänstra,
6 nötkreatur, a högra, sedd nerifrån, b högra, sedd
uppifrån, c vänstra.
Till varje njure kommer en större artär, som
inmynnar i njurbäckenet. Artären förgrenar sig i njuren och
bildar i de bowmanska kapslarna nämnda kärlnystan,
varefter de bilda ett kapillärnät på njurkanalens yttre
väggar. Från kapillärerna samla venerna sig så
småningom till en stam, som inmynnar i bakre hålvenen.
Urinledarna, njurarnas utförskanaler, äro långa,
smala rör, som gå i riktning bakåt och nedåt och
inmynna i urinblåsan. Väggarna bestå innerst av en
slemhinna och utanför denna en hinna av kraftig, glatt
muskulatur.
Urinblåsan är en säckformig behållare för
uppsamling av urinen. Den är belägen på bottnen av bäcken
hålan men tränger i fyllt tillstånd ett gott stycke in i
982
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
