- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
1022

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virkesdrivning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Virkesdrivning

Virkesinmätning

upprullas i höga vältor för att sedermera utvältas i
flottleden.

Tumning (virkets mätning) sker i närvaro av såväl
virkets köpare som dess säljare eller dessas ombud och
består i uppmätning och anteckning av de olika
virkessortimentens antal och dimensioner. Vid tumning av
timmer antecknas stockens längd, diameter och
trädslag. Samtidigt förses varje intummad stock med
köparens märke (flottningsmärke), inslaget medelst
»stuk-yxa» i stockens ändytor eller medelst »stämpelhammare»
på sidorna av varje stockända. Tumningen verkställes
vid de större flottlederna och ofta även i övrigt av
ojäviga tummare genom tumningsföreningar. Enl.
lag om virkesmätning den 20 juni 1935 kan K. M:t
förordna att tumning skall ske genom särskilt tillsatt
virkesmätningsnämnd. (Se även Yirkesinmätning).

Avverkningstraktens avsyning sker på våren, innan
slutlikvid med huggare och körare ägt rum, och
omfattar kontroll över att stämplade träd eller avmätt
virke ej kvarlämnats (att inga träd olovligen avverkats
kontrolleras å stubbarnas rotstämplar) samt att
föreskriven stubbhöj d ej överskridits. Äro böter för
ovanstående försummelser föreskrivna i
avverkningskontrakten med huggare och körare, avdragas beloppen
från den innehållna slutlikviden. Upphuggning till
kol- eller brännved av kvarlämnade toppar, vrak,
torrträd o. dyl. bör ske snarast möjligt.

Arbetsprestationerna och deras prissättning: Allt
huggnings- och körningsarbete bortsättes vanligen på
ackord, medan vissa arbeten, såsom tumning, på grund
av arbetets art utföras för dags- eller timpenning.
Ackordsprissättningen uppdelas vanligen på
huggnings- och körningsarbetet och kan ske enligt ett flertal
system, av vilka de mest använda torde vara:

per styck, enligt medelstockens arbetssvårighet, eller
med olika pris för vissa diametergrupper, såsom 5"—6",
7"—9", 10"—oo;

per längdmått, vanligen löpfot, helst med olika pris
för skilda toppdiametrar;

per kubikmått, kbf eller fm3, topp- eller mittmått,
ofta med olika pris för skilda diametrar, eller per lm3
eller famn (kastved, stundom massaved).

Körningspriset utgår oftast pr kubikmått, medan
för huggningen samtliga ovanstående system allmänt
användas. På senare tid har framkommit förslag att
låta såväl stycketal som kubikmått ingå i
drivnings-kostnaden (2 -prissystem).

Arbetsprestationerna växla betydligt, beroende på
stämplingens täthet, skogens grovlek, kvistighet och
växtform m. m. Enligt W. Ekman kan en medelgod
arbetare under en ordinär vinterdag hugga, kvista och
avbarka följande antal timmerstockar:

Topp. diam. Timrets längd i eng. fot
eng. tum 10 13 15 17 19 21 23
5........ 55 45
6........ 45 36 32 28 25 23 22
7........ 35 29 26 23 21 19 18
8........ — 23 21 19 17 16 15
9........ — 19 18 15 14 13 12
10........ — 15 14 13 12 11 10
11........ — 13 12 11 10 9 9
12........ — 11 10 9 8 8 7
14........ — 8 8 7 7 6 6
16........ — 7 7 6 6 6 5
18........ — 6 6 6 5 5 5

Om timret ej barkas, ökas arbetsprestationen med
c:a 70 %.

Sker barkning särskilt kan följande arbetsprestation
beräknas (efter W. Ekman):
Vid toppdiameter i eng. tum

5 6 7 8 9 10 11 12 13
medhinnes antal löpfot

1600 1180 970 800 680 590 520 480 450
Kostnad för huggning av sågtimmer med 1 fots
barkning i lilländan kan beräknas till (dagsverkspris 5: 50
kr):

Vid toppdiameter

i eng. tum 5—6 7—8 9—10 11—12 13—14
öre pr stock 14 11 20 24 30

Huggning av pappersmasseved betalas ofta pr bit,,
varvid ersättningen för helbarkad ved utgår med 5—7
ore pr löpmeter.

Under normala förhållanden bör en man kunna
hugga: av prima björkved 3 lm3, av prima barrved 4
lm3, samt hugga och helbarka 3—4 lm3 massaved, allt
pr dag.

Antalet foror, som vid olika längd på drivningsvägen
medhinnas på 8-timmars arbetsdag, om lunning,
lastning och avlastning inberäknas i körtiden, angiver W.
Ekman till

Väglängd Foror Väglängd Foror
km pr dag km pr dag
1 4.8 8 1.5
2 3.7 9 1.4
3 3.0 10 1.3
4 2.5 11 1.2
5 2.2 12 1.1
6 1.9 13 1.0
7 1.7 14 1.0

På en god basväg i Norrland bör av medelgrovt
timmer kunna lastas 90 kbf toppmått pr lass, medan
motsvarande siffra för södra och mellersta Sverige torde
vara omkring 65 kbf. Av rå pappersmasseved kan lastas.

1022

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:26:54 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantblex/1026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free