Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väggar av trä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väggar av trä -
Kräves större värmeisoleringsförmåga, måste
stommarna beklädas med asfaltpapp och panel å båda sidor
samt event. rörning och putsning såväl in- som
utvändigt. Bättre isoleringsförmåga uppnås om
mellanrummet i väggen fylles med koksaska, kalkgrus, sågspån,
torvströ eller dyl. G. B-r.
Vägglöss, se Ohyra.
Väglagen 7/6 1934 ger bestämmelser om byggande och
underhåll av allmän väg samt om vinterväghållning.
Väghållare är på landet vägdistriktet, medan stad är
väghållare inom sitt område. Om köping själv sköter
gata eller annan väg inom samhället, betalar
vägdistriktet ersättning därför. Den tekniska och
ekonomiska uppsikten över vägväsendet utövas av
väg-och vattenbyggnadsstyrelsen. K. B. övervakar
väghållningen och beslutar om väganläggning på landet.
Till dess biträde äro vägingenjörer stationerade i
residensstäderna. En vägnämnd av 3 personer avgör
frågor om intrång och skadeersättning, då
överenskommelse ej kunnat träffas mellan jordägare och
väghållare (och expropriation* ej anlitas). Tillstånd till grind
för hägnadsändamål kan ges av K. B., då trafiken är
ringa och speciell anledning finnes. Utmed väg får
byggnad, upplag, stängsel o. d., som skymmer sikten
eller eljest innebär fara för trafiken ej utan K. B:s
tillstånd finnas på närmare håll än 12 m från
vägbanans mitt, i vissa fall längre, och i samband med
uppkommen vägfråga kan K. B. utfärda byggnadsförbud
för högst 3 år. Borttagande av träd eller buske kan
av samma skäl föreskrivas, och ersättning ges vid
avsevärd skada. Annonstavla o. d. får ej utan K. B:s
tillstånd förekomma närmare än 50 m från vägbanans
mitt, men detta gäller ej kommunala anslag o. d., ej
heller skylt å hus i tättbebyggt samhälle eller å annat
hus, där den tillkännagivna rörelsen bedrives. Aldrig
får dock inom synhåll från väg sättas anslag, som på
grund av färg, form o. d. kan förväxlas med vägmärke
o. d. av fastställd typ.
Enligt lag om vägdistrikt 7/6 1934 äro länen numera
indelade i ett betydligt mindre antal distrikt än förut,
då vanligen varje härad utgjorde ett
väghållningsdistrikt. Distriktets beslutanderätt utövas på
väg-stämma, dit varje kommun äger sända ett efter
folkmängden beräknat antal ombud, valda å
kommunalstämma under tiden 1/9—15/11, ev. proportionellt.
Enligt särskild röstlängd*, justerad av valnämnden,
tillkommer då en röst varje kommunalt röstberättigad,
som påförts vägskatt till distriktet i föregående års
taxeringslängd och ej häftar för sådan skatt för de
3 föregående åren. Ombuden rösta vid vägstämman
för sin kommuns hela röstetal, som då ombuden äro
flera, lika fördelas dem emellan.
Förvaltning och verkställighet tillkommer en
väg-styrelse av 3—5 ledamöter, av vilka K. B. utser en
- Väglagen
jämte suppleant och vägstämman de övriga jämte
suppleanter. Till vägunderhåll och vinterväghållning
utgår statsbidrag (av bilskattemedel) enligt K. F. 30/6
1936 med 85 % av föregående årets verkliga kostnad
och till vägbyggande med 80—90 % av kostnaden, ev.
än mera. Dessutom uttaxeras vägskatt å de
kommunalt skattskyldiga, så att 1 y2 vägskattekrona påföres
för varje skattekrona av såväl jordbruksfastighets
jordbruksvärde samt tomt- och industri värde som
annan fastighet, 1% för skattekrona av skogsvärde
och 1 för skattekrona till kommunal inkomstskatt,
dock ej för belopp under 3 skattekronor. Överstiger
uttaxeringen 1,50 kr. pr vägskattekrona, utgår extra
statsbidrag med 35, resp. 70 % av den del av
vägskatten, som överstiger 1,50 resp. 2 kr. pr
vägskattekrona (K. F. 17/6 1938).
Vinterväghållningen skötes av vägstyrelsen eller
av snöploglag å var sin vägsträcka. Indelning
verkställes av K. B., sedan vägstyrelsen uppgjort förslag.
Skyldigheten åvilar fastighets brukare. Varje ploglag
utser snöplogfogde, som uppbådar laget, leder arbetet
och fördelar den ersättning, som det i mån av utfört
arbete erhåller av vägdistriktet.
Enskild väg, kan enligt lag 3/9 1939 erhållas över
annans fastighet, om den är av synnerlig vikt för
ett ändamålsenligt brukande av egen fastighet och
den andra fastigheten ej tillskyndas märkligt men.
Ev. kan upplåtelsen begränsas till viss årstid eller
viss trafik. Skyldighet att deltaga i kostnaden för
anläggning av enskild väg, dit även omläggning och
förbättring räknas, kan åläggas varje fastighet, för
vilken vägen såsom farväg är av synnerlig vikt, medan
i fråga om underhållet, vare sig sommar- eller
vinterväghållning, endast stadigvarande nytta erfordras.
V. skall läggas, där ändamålet utan oskälig kostnad
uppnås med minsta intrång för markägaren eller
annan. Storlek och byggnadssätt skall anpassas efter
behovet. Ersättning lämnas såväl för intrång på
marken som för ökad stängselhållning, grindar o. d.
Om en redan befintlig V. kommer att upplåtas åt
nytillträdande fastigheter, kunna dessa förpliktas
ersätta skälig andel av arbete, som till deras
synnerliga nytta nedlagts på anläggning, omläggning eller
förbättring under de sista fem åren före frågans
upptagande.
Enskild överenskommelse om vägdelning kan ej
längre intagas i domboken och därmed vinna laga
verkan mot nya ägare, utan särskild förrättning skall
hållas. På skriftlig begäran av en eller flera sakägare
— även arrendator med kontrakt före 1929,
präst-gårdsarr. m. fi. — förordnar K. B. sakkunnig person,
vanligen, men ej nödvändigtvis lantmätare, att hålla
syn. Två gode män för skiftesärenden kunna kallas
att biträda. Mellan sakägarna vid förrättningen in-
1033
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
