- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
11

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alkoholjäsning - Alkoholprov; se Mjölkprovning - Allantois; se Foster - Allium; se Lök - Allmoge - Allmogeost; se Hushållsost - Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget; se Utsädesförening - Allmänning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jästsvampar. (Se d. o.) Snabbare och säkrare
försiggår dock jäsningen, om jäst från början
tillsättes. Under jäsningen sönderdelas sockret
genom inverkan av i jästcellerna befintliga
enzym (se d. o.) i huvudsakligen alkohol
och kolsyra, ungefär lika mängder av vardera.
Kolsyran bortgår i gasform, och härigenom
uppkommer den jäsningen åtföljande
skumbildningen. Små mängder biprodukter,
huvudsakligen glycerin och bärnstenssyra, bildas
även. Jäsningsförloppet är i själva verket
ganska invecklat och försiggår under bildande
av flera mellanprodukter. Begynnelse- och
slutstadierna kunna uttryckas genom
reaktionsformeln:
C6H12O6==2 C2H5OH+2 CO2
druvsockeretylalkoholkolsyra

Kolhydrat, som utgöra en sammankoppling
av två eller flera enkla sockermolekyler (di-
och polysaccharider; se Kolhydrat),
såsom rör- och maltsocker, samt stärkelse och
dextrin, måste först genom inverkan av
särskilda enzym (invertas, mältas, amylas)
nedbrytas till enkla sockerarter med endast 6
kolatomer i molekylen (hexoser), innan de kunna
undergå alkoholjäsning.

Sockerarter med 5 kolatomer i molekylen
(pentoser) äro ej jäsbara med jäst.
Alkoholjäsningen sker snabbast vid ungefär 30° C. och
vid en sockerhalt i lösningen av 20—30 %.
Den erhållna spriten utgöres huvudsakligen av
etylalkohol; högre alkoholer,
framförallt amylalkohol, bildas även i mindre mängder
(finkelolja).

Alkoholjäsningsindustriens
råvaror
utgöras huvudsakligen av
materialier, som innehålla stärkelse, vilken vid
mäskningen under inverkan av enzymet
amylas (diastas) spjälkas till dextrin och vidare
till maltsocker. Maltsockret spjälkas sedan
vidare av det i jästcellerna befintliga enzymet,
maltas till druvsocker, vilket kan undergå
alkoholjäsning. (Se Brännvinsbränning, Ölbrygd.)
Mjölksocker (laktos) spjälkas före jäsning i
druvsocker och galaktos, vilket kan ske under
inverkan av vissa speciella jästarter. Även
vissa mögelsvampar ha förmåga att
framkalla a. och användas även i vissa länder för
detta ändamål.

Frivillig jäsning uppkommer lätt i
sockerrika ämnen, t. ex. i frukter, saft, sylt m. m.                Chr. Barthel.

Alkoholprov. Se Mjölkprovning.

Allantois. Se Foster.

Allium. Se Lök.

Allmoge, gammalsvenskt ord, som betyder
hela folket. Jfr Bonde.

Allmogeost. Se Hushållsost.

Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget.
Se Utsädesförening.

Allmänning, en för en menighet gemensam
egendom i mark och skog eller vatten. I
äldre tid var all mark samhällets
gemensamma tillhörighet. Redan före historisk tid
skiftades emellertid åkerjorden först till enskild
brukning och därefter till enskild egendom;
likaså ängen. Även betesmarkerna skiftades
ganska tidigt. I Skåne hava dock dylika
»fälader» bibehållits oskiftade intill senare
tid. Den övriga marken, skogen, ansågs
ursprungligen såsom ingen tillhörig. I mån av
den fortskridande odlingen och då
samfälligheternas områden kommo varandra närmare,
uppstod för var av dem ett intresse att åt
sina medlemmar trygga en viss vidd av den
omgivande skogen. På detta sätt uppstodo
efter hand olika slags allmänningar.

Den närmast byn liggande skogen,
byallmänningen, ansågs som byns gemensamma
egendom, över vilken byamännen ägde fritt
förfoga. De avlägsnare skogarna ansågos i
Göta- och Svealand tillhöra häradet eller
landskapet; beträffande dessa härads- och
landsallmänningar var förfoganderätten och rätten
till nyodling inskränkt genom åtskilliga
bestämmelser. I Norrland ställde sig
förhållandena från början så till vida olika, som till
följd av skogsviddernas stora omfattning
varje inskränkning i den fria odlingsrätten blev
obehövlig. Hälsingelagen skilde mellan
»byamännens egen skog», eller den närmast till
bygden liggande mot sjö och älv belägna
marken, och den där bortom belägna
allmänningen, vilken var allas egendom, å vilken alle
män (hälsingar) ägde rätt till mulbete, jakt,
fiske och att göra intagor, varvid dock gällde
vissa reglerande bestämmelser om intagans
belägenhet och storleken av tillhörande
skogsskifte. Redan under medeltidens senare del
sökte konungen göra anspråk gällande på viss
högsta rätt till lands- och härads-
allmänningarna, och Gustav Vasa proklamerade i brev
den 20/4 1542 till menige man i Gästrikland,
Hälsingland, Medelpad och Ångermanland
kronans äganderätt till all obebyggd jord.
Jfr Nybyggen.

Under de följande tiderna har detta kronans
anspråk på förfoganderätt över
allmänningsskogarna huvudsakligen gjorts gällande
genom bestämmelser i de från 1647 tid efter
annan utfärdade skogsordningarna syftande till
sparsamhet med skogstillgångarna. Rätten att
anlägga torp och nybyggen inskränktes starkt
(se Nybyggen), i mellersta Sverige särskilt för
att tillgodose bergshanteringen, vilken från
1600-talets senare del gynnades med
anvisningar på virke från närliggande allmänningar.
Under frihetstiden gjorde sig intresse för
nyodling åter gällande: enligt K. Förordn. 1740
om landskulturen ålåg det landshövdingarna
att verka för uppodling av kärr och mossar,
men de, som hade nyttjanderätt i a., fingo
enligt 1805 års skogsordning företrädesrätt till
odlingars upptagande, endast om de anmälde sig
därtill inom natt och år efter förordningens
utfärdande. Allmänningsintressenternas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free