- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
493

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hårdvall ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

//y

<♦** ttoj&ytehf.-faZ

\>uSe**f.-i

493

eller stadgat. På hösten skall hägnaden
underhållas, så länge tjäle ej är i marken. Försummar
den, som är hägnadsskyldig, att under
föreskriven tid hava sin hägnad i gillt stånd och
bättrar han ej på tillsägelse hägnaden samt därå
befunnen brist, så står han själv den skada,
som genom försummelsen vållas å hans ägor;
därutöver blir han skyldig ersätta all den
skada och förlust, som därav tillskyndas annan,
mot vars ägor han var pliktig att hålla hägnad.
Bättrar han ej utan dröjsmål efter skedd
tillsägelse, kan dessutom granne, som kan lida
av försummelsen, själv bota eller låta bota
bristen efter syn av två oj avige män, som
vitsorda bristen, varefter kostnaden kan
omedelbart utmätas. Åtnöjes ej den hägnadsskyldige
därmed, kan han instämma sin talan till
rätten inom 3 månader efter utmätningen.
Komma genom den hägnadsskyldiges
underlåtenhet att hägnad göra eller bättra hans
egna kreatur in på annans ägor, vare han
skadeståndsskyldig, även om han ej blivit
tillsagd om bristen.

II. Om vård om hemdjur, och
om skada genom hemdjur. Envar,
som äger hemdjur, är pliktig att medelst
hägnad eller vällning eller på annat sätt om dem
hålla sådan vård, att de icke inkomma på
annans ägor. Delägare i mark, som ligger i
tegskifte eller samfällighet, har emellertid i regel
rätt att därå utsläppa kreatur; och ägor, som å
bägge sidor utgöras av skog, utmark eller
beteshage, skola, så länge de äro ohägnade,
anses vara till gemensamt mulbete upplåtna,
där ej annorlunda är avtalat.

Ägare av hemdjur är i följande fall ansvarig
för skada, som dessa göra å grannens mark;
a) om han försummar att under föreskriven tid
hålla sin hägnad i gillt stånd; b) om han å tid,
då grannar ej äro pliktiga att hava hägnad i
fredgillt skick, utsläpper kreatur; c) om han
utsläpper okynnes eller otamt kreatur, som
bryter eller floger över guld gärdesgård,även
om kreaturet i fråga utsläppes å stängda ägor;
d) om stängselvitsord icke äger rum eller icke
begagnas. I sistnämnda fall är nämligen ägaren
enligt huvudregeln skyldig att genom vällning
eller på annat sätt hålla vård om kreaturen
(dock icke, enligt vad nyss nämnts, i fråga om
samfälld mark eller i fråga om ohägnad skog,
utmark eller beteshage). Den, som lidit skada
av annans kreatur, skall låta den synas och
värderas av två ojäviga män. Finner någon
å sina ägor annans kreatur, som dit olovligen
inkommit, äger han rätt att intaga det,
dock icke i det fall, att han genom försummad
stängselskyldighet är skyldig att själv
vidkännas skada, som grannes kreatur gör å hans
mark. Vet den, som intagit kreatur, vem detta
tillhör, är han skyldig att om intagningen strax
underrätta ägaren eller dennes ställföreträdare.
Vet han det ej, skall han genast söka inhämta
upplysning härom hos grannarna. Är
kreaturets ägare okänd även för dessa, skall kungörelse

om intagningen å nästa söndag uppläsas i
kyrkan. Den, som intagit kreatur, är skyldig att
underhålla och vårda det men äger icke rätt
att bruka det, innan ägaren underrättats eller
kungörelse upplästs. Sedan är han berättigad
att nyttja kreaturet, men ej att illa medfara
det. Ägare av intaget kreatur är icke
berättigad att återfå detta, förrän han utgiver lösen,
nämligen dels ersättning för skadan å ägorna
och dels det belopp, vartill kostnaden för
kreaturets underhåll och vård av oj avige män
.uppskattas, med avdrag av nyttan, eller ock
ställer full pant eller borgen för sådan lösen.
Om den, som intog, försummat att låta
värdera skadan å ägorna, är han skyldig att
utlämna kreaturet mot ersättning allenast för
underhållskostnaden. Har den, som intog,
underlåtit att underrätta ägaren eller att
kungöra, skall han utan lösen utgiva kreaturet
och därjämte till ägaren erlägga skadestånd
för det denne varit i saknad av kreaturet. I
dessa båda sistnämnda fall står det emellertid
den, som intagit kreaturet, fritt att efter
stämning till domstol utsöka den lösen, som kan
tillkomma honom, men som vid kreaturets
utlämnande ej blivit gulden. Likaså är den,
som förmenar sig hava lidit skada av annans
kreatur, men som icke intagit, berättigad att
vid domstol anhängiggöra ersättningsanspråk.

— Om kreaturets ägare ej är nöjd med
värdering av skada eller uppskattning av
kostnadsbeloppet eller om han av annat skäl vill
återvinna vad han i lösen utgivit, skall han härom
instämma talan inom tre månader, sedan
kreaturet utlöstes. Rätt till intagning av kreatur
och till lösen äger rum jämväl, då kreaturet
utan ägarens vållande inkommit å annans
ägor, förutsatt att jordägaren ej genom
försummad hägnadsskyldighet är skyldig att
själv stå skadan. Kreatursägaren får i sådant
fall utsöka skadestånd av den, som varit
vållande till att kreaturet inkom. Vägrar den,
som intagit kreatur, att mot lösen utlämna
detta, kan ägaren för kreaturets
återbekom-mande erhålla handräckning av kronobetjänt,
sedan han hos granne, kronobetjänt eller
nämndeman nedsatt lösen; äger han rätt att
utan lösen utfå kreaturet, erfordras ej
nedsättning. Löser ej ägare intaget kreatur inom
fjorton dagar efter tillsägelsen, äger den, som
intog, rätt att låta försälja kreaturet å
offentlig auktion samt att ur köpeskillingen
tillgodonjuta sin lösen. Varder ägaren ej känd inom
14 dagar efter kungörelse, kan den, som intog,
i stället så lysa, som i fråga om hittat kreatur
(driftefä) är stadgat. Den, som hittat kreatur,
skall låta i församlingens kyrka en gång
efterlysa ägaren och är, om denne ej inom natt och
år anmäler sig, berättigad att behålla kreaturet
såsom sin egendom. Är skälig misstanke mot
den, som säger sig hava hittat, skall han göra
sig urtjuva »med lysninga vittnen och själv
sins ed». Underlåtenhet att lysa medför straff.

— I händelse av tvist är den, som intagit,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free