Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolväte - Kompostgödsel - Koniin - Konservering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
C10H8, antracen, C14H10, m. fl. uppstå vid
torrdestillation av organiska ämnen. De ingå
som blandningsdelar i stenkolstjära och äro
de modersubstanser, från vilka de ytterst
talrika s. k. aromatiska föreningarna äro härledda.
Bland dessa föreningar finnas en mängd
desinficerande, kryddartade och färgämnen, och
stenkolstjäran tjänar därför som råmaterial
för en mycket omfattande kemisk industri, av
vars grenar tillverkning av färgämnen
(»tjärfärger»), medicinska preparat (salicylsyra m. fl.)
och desinfektionsmedel (karbolsyra, lysol,
kreolin, karbolineum) äro de viktigaste.
Kompostgödsel. Vid varje lantgård uppstår
åtskilligt avfall, som i det skick, vari det
uppstår, är ej blott värdelöst utan även skräpande
och orent samt delvis även kan verka
hälsovådligt, men som genom att samlas och på
lämpligt sätt behandlas kan förvandlas till
en värdefull gödsel. Detta har sedan gammalt
skett genom kompostering, som förr,
innan den bekväma tillgången på konstgödsel
fanns, mer och med större omsorg än nu
användes för att öka gödselförrådet.
Komposteringen bör hava till syfte att samla ämnen,
som innehålla växtnäring, på en viss plats till
sådan mängd, att de lämpligen kunna
behandlas på lämpligt sätt, så att det samlade
avfallet genom jäsning och multning blir en
jordformig massa, vars innehåll av växtnäring under
komposteringen så mycket som möjligt
övergått till för växterna tillgänglig form. Det är
därför lämpligt att, där avfallet uppkommer
i mindre mängd, först samla detta i en väl
hållen gårdskompost, för att sedan, då något
större mängd avfall samlats eller på en gång
uppkommit, skrida till den egentliga
kompostberedningen. Gårdskomposten, i vilket
hushållsavfall, sopor och annat småningom
uppstående avfall samlas, bör skilja sig från en
vanlig sophög däri, att intet till gödsel odugligt,
ss. glas, porslin, tegel, järnbleck m. m., inlägges
i högen, att torv eller mull lägges som underlag
och betäckning, så att ingen vätska kan
bortrinna, massan ej uttorkar, flugor ej lockas att
lägga ägg i densamma och all stank hindras.
Vid den egentliga komposteringen lägges ett
fotstjockt bottenlager av torv, mull, grästorv
o. dyl. för att upptaga möjligen
genomsipprande fuktighet och däruppå omväxlande varv
av det avfall, som skall komposteras, och av
det absorberande och mullbildande ämnet,
varmed ock slutligen komposthögen täckes.
För den önskvärda jäsningen fordras
lufttillträde och fuktighet. Komposthögen bör därför
hava ej alltför stor bredd och höjd, vanligen
göres den rektangulär med gögst 3 m. bredd
och 1.5 m. höjd, samt bör hållas jämnt fuktig
men ej blöt, genom begjutning med urin,
gödselvatten, diskvatten eller i brist därpå rent
vatten. En jämn jäsning befordras även
därigenom, att ämnen, som lätt råka i jäsning eller
förruttnelse, såsom latrin, självdöda djur och
annat kött och fiskavfall, såvitt möjligt fint
sönderdelade, blandas med eller täckas av de
mindre lätt multnade ämnena, ss. ogräs, löv,
boss och frånrensning, sopor m. m. Helst
inblandas eller påströs i varje lager basiska
ämnen som kalk och aska, vilka befordra
jäsningen. Ben upplösa sig ytterst långsamt i
komposten, om de ej i förväg sönderdelats (se
Benmjöl). Stundom lägges k. av endast
torvjord eller grästorv blandade med kaustik kalk
och fuktas med gödselvatten, och härigenom
kan en ganska god k.-jord beredas, på samma
gång körning av gödselvatten inbesparas.
Sedan komposten legat ett år, bör den
omstickas, och om, såsom vanligen är förhållandet,
massan ännu ej är jämnt multnad, bör den
därvid ånyo uppläggas i hög, varvid innehållet
blandas och det förra ytlagret lägges inuti
högen. Efter ännu ett år, bör komposten vara
»mogen» och lämplig att använda.
K. bör, om den är mogen, innehålla en
avsevärd halt av färdig växtnäring, särskilt
salpeter, och kan därför lämpligen användas som
gödsling omedelbart före sådden och till
spridning på gräsmark på våren. Dess höga
mullhalt gör den lämplig särskilt på mager,
lätt och mullfattig jord. Dess näringsinnehåll
beror naturligtvis på det material, varav den
beretts, och tillskott av konstgödsel, särdeles
benmjöl eller andra fosfat, kan därför vara
önskvärt. Är k. fattig på växtnäring, verkar
den naturligtvis huvudsakligen genom sin
mullhalt som jordförbättringsmedel. Litt.
Sv. Mosskulturfören. Tidskr. 1919, sid. 97.
Koniin. Se Alkaloider, Odört.
Konservering eller bevarande mot
förstöring. Emedan organiska ämnen förstöras
huvudsakligen genom bakteriers, svampars och
andra mikroorganismers verksamhet, sker
deras k. vanligen genom åtgärder, som döda
dylika organismer eller åtminstone hindra
deras verksamhet, samt genom att förekomma
ny tillförsel av sådana.
1. K. av födoämnen sker genom:
a. Torkning (se d. o).
b. Kylning och frysning bringar
mikroorganismernas livsverksamhet att
upphöra utan att dock döda dem, varför de åter
komma i verksamhet, så snart värmegraden
stiger till den för deras livsverksamhet
erforderliga. Vid — 2° hindras egentlig förskämning,
men om frysning ej inträtt (t. ex. i varor
förvarade i saltlake), kan dock mögling och en
förändring äga rum, som märkes på försämrad
smak. Då en sådan i allmänhet är beroende av
luftens medverkan, böra livsmedel, som hållas
kylda, så mycket som möjligt skyddas för
lufttillträde, smör t. ex. genom att förvaras i slutna
kärl. I fruset tillstånd bibehålla sig däremot
växt- och djurämnen oförändrade, annat än
så till vida, att deras inre blir uppluckral
genom vid frysningen bildade iskristaller, till
följd varav förskämningen efter deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
