Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
780
ett slags grobara förökningsorgan, sporer,
som vid tiden för sädens blomning utkastas
och föras omkring med vinden samt nedsmitta
fruktämnena i blommor av vissa sädesslag och
vilda gräsarter. Fruktämnena genomdragas av
en vävnad av svamptrådar, och på deras yta
avsöndras en söt vätska, s. k.
honungsdagg, med ett slags förökningsorgan,
koni-dier, som avskiljas från svamptrådarnes ändar.
Mjöldryga.
Honungsdaggen rinner utefter axet och smittar
därvid nedanför sittande blommor. Den är
även mycket begärlig för vissa insekter, som
bidraga att sprida smitta från blomma till
blomma eller från ax till ax.
Utom att mj öldrygorna minska sädesskörden,
så är deras förekomst i säden farlig, enär de
äro giftiga av ett ämne, ergotin (se
Aminoföreningar i: Aminbaser). Av mjöldrygehaltigt
mjöl bakat bröd orsakar s. k. dragsjuka, som
t. o. m. kan vara livsfarlig. Mjöldrygor äro
användbara mot vissa sjukdomar, varför de
uppköpas på apoteken; men då mj öldrygornas
medicinska egenskaper snart gå förlorade,
måste apoteken årligen förnya sitt förråd av
dem.
Åtgärder mot m. i säd böra bestå däri,
att om råg eller korn varit svårt angripna av
m., sädesstubben på hösten nedplöjes så djupt,
att mj öldrygorna icke kunna komma upp i
jordytan vid jordens bearbetning på våren.
Endast de m. som fallit ur på fältet och
övervintrat i det fria, synas utveckla sig vidare.
Dessutom rengöres utsädet noga från m.
E. H—g.
Mjölighet. Se Glasighet.
Mjölk är en emulsion av uppslammade
fett-droppar i en kolloidal lösning av ostämne och
äkta lösning av äggviteämnen, mjölksocker
och salter i vatten (jfr Kolloider).
Fettet finnes i mjölken ss. droppar eller
kulor med en diameter av o.ooi—0.02 mm.,
omgivna av ett äggviteartat hölje, varav de
hindras att sammanflyta. Deras egentliga
vikt är omkring 0.93, under det att hela
mjölkens eg. vikt är i medeltal 1,032; då fettkulorna
således äro lättare än mjölken, stiga de upp
mot ytan och samlas där som grädde. Fettet
är i flytande form; dess stelningstemperatur
är vid 19—2 40; fettkulorna kunna dock hålla
sig i vätskeform vid lägre temperatur men
bringas då att stelna genom hastig rörelse,
ss. vid kärningen. Mjölk- eller smörfettet
utgöres av en blandning av flera olika fettsyrors
glycerider, nämligen:
Syra
Formel
I vatten
Med vattenånga
Fettet
Smör- . Kapron-Kapryl-Kaprin-Laurin- . Myristin-Palmitin-Stearin-1 Olje- . .
C4H802 C6H1202
^ioti2<»02
C12H24O2 C14H2h02
Ci8H3fj02 ^18^3402
löslig
» olöslig
»
flyktig »
icke »
> »
> »
flytande fast
»
flytande
Mängdförhållandet mellan de olika
fettsyrorna inverkar på smörfettets beskaffenhet.
De för mjölkfettet egendomliga syrorna,,
smör-och kapronsyra, giva smöret arom; de
flytande fettarterna, särskilt olj esyrefettet, o 1
e-i n, giva smöret en lösare, de fasta syrornas fett
en mer spröd beskaffenhet. Jfr Fett, Smör.
Fettet innehåller även mindre mängder lecitin
(se Fosfatider), som anses vara av stor vikt
för växande djur, samt kolesterin och ett gult
färgämne.
Proteinet utgöres i normal m. till
80—90 % av ostämne, bestående av kasein
förenat med kalcium, vartill kommer omkring
15 % albumin samt små mängder globulin
(o.o 1 %) och membranslem (omkr. 2.5 %).
Ostämnet är i kolloidal, albumin och globulin
i äkta lösning, samt membranslemmet och en
del av albuminet fästa vid fettkulorna. Jämte
dessa äggviteämnen innehåller m. obestämbara
mängder av enzym.
M j ö 1 k s o c k r e’jt är fullständigt löst i
mjölkvattnet.
Salterna, vilkas oorganiska
beståndsdelar återfinnas i askan efter mjölkens
förbränning ss. karbonat, fosfat, klorider och
sulfat av kalium, natrium, kalcium,
magnesium och järn, äro till större delen lösta, men
delvis (huvudsakligen kalciumdifosfat)
uppslammade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
