Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rödstjärt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
956
av ek- eller bokved eller enris giva de rökta
varorna god smak. R. verkan beror av de i
röken ingående antiseptiska ämnena (se d. o.),
vilka döda de mikroorganismer, som vålla
förskämningen. I senare tid har det brukats
att impregnera kött med träättika, vilken
innehåller vid torrdestillation av trä
uppkomna antiseptiska ämnen; denna behandling
brukar kallas snällrökning.
2. R. för desinfektion. Se
desinfektion, Insektdödande medel.
3. R. som medel mot nattfrost. Se
Frostskada.
Rökskada. Se Rök.
Röksvamp, gemensam benämning på några
släkten av Duksvamparna, Gasteromycetes,
vilkas fröstoft bildas i svampkroppens inre och
sedan uttömmes som en rök efter omhöljets
sprängning. Av egentj. röksvampar, si.
Lyco-perdon, som äro päronformiga med fröstoft
blott i den övre rundade delen, förekomma
flera arter rätt allmänt i gräsmarker och
skogar. De äro alla ätliga men måste användas
som unga, emedan köttet förändras, då
fröstoftet börjar bildas. Äggs vampar skilja
sig från de förra genom klotformig, vit
svampkropp, vars hela inre bildar fröstoft.
Jättestor äggsvamp, B ovista gigantea (Battsch),
som är vit och når ett kålhuvuds storlek, är
en god matsvamp.
Rölleka. Se Achillea.
Rönn, Sorbus aucuparia L., tillhörande
kärnfruktväxternas familj, Pomaceœ,
förekommer i hela landet vildväxande i backar och
kring gårdar.
Virket, som är tämligen hårt, har ingen
ekonomisk betydelse. Genom sitt vackra
växtsätt och bladverk samt sina röda, efter blad-
fällningen kvarsittande »bär» är den vanliga
rönnen ett verkligt prydnadsträd; som
värdplanta för den på äpplen förhärjande
rönnbärs-målen kan den med skäl betraktas med någon
misstro, men möjligen kan den, de år då
frukten ej felslår, anses vara nyttig genom att
skydda fruktträden för denna insekt, som
föredrager rönnens frukter. Dessa förtjäna
tillvaratagas till hönsfoder — om man vill
beröva de vilda fåglarna denna läckerhet. S ö t-r.,
en form av vanlig rönn, vars frukter hava
renare syrlig smak, odlas här och var för bärens
användning till sylt.
Rönnbärsmal, Argyresthia conjugella Zeil.,
är en liten malfjäril, omkr. 7 mm. lång, som,
när den sitter, trycker huvudet mot underlaget
och håller kroppen snett uppåtriktad. Vid
denna ställning är ryggen (framvingarnas
bakkanter) vitgul med en svart fläck tvärsöver
och sidorna mörkt spräckliga. Fjärilen flyger
från mitten av juni minst en månad och lägger
ägg på den unga rönnbärskarten. Larven
utvecklas inuti rönnbären, når 7 mm. längd
och är ljusröd med brunt huvud. Den lämnar
bären i aug. och sept. samt förpuppas på eller
i marken inom en tunn, vit kokong. Följande
år kläckas fjärilarna och lägga då, om
rönnbär (eller oxelbär) ej stå till buds, ägg på den
unga äpplekarten. Larverna gnaga sig
sedermera in under äpplets hud, varvid ofta
fruktsaft sipprar ut och stelnar till en vit, av regn
och dagg lättlöslig materia. Larven lever en
tid omedelbart under äpplehuden, varigenom
små svarta, oregelbundna fläckar uppkomma
på fruktskalet. Efter en tid går larven in i
fruktköttet, där den gör oregelbundna gångar,
förutsatt att den ej på grund av den ofta
olämpliga dieten dukar under. Vissa äpplesorter,
Rönnbärsmalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
