Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salpeter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
964
1. i s ä 1 v s s a n d, en finkornig, vanligen
mager sand, avsatt ur istidens älvar, f. A 11
u-vialsand, bildad av slam och sand ur
vattendrag efter istiden, än ren och
medel-fin ä 1 v s a n d, avsatt i de strida
vattendragen, än med mineraliskt och organiskt slam
mer blandad svämsand, avsatt ur
saktare flytande vatten; är vanligen ganska
fruktbar, g. Flygsand, en finkornig, ursköljd
sand, som av havsvågorna drives upp på
stranden och till följd av sin finhet och torrhet kan
fattas av vinden. Passar endast till skogsbörd.
2. Från jordbrukssynpunkt urskiljer man:
a. Egentlig sandjord, som består
av grövre och medelfin sand, med låg kapillär
ledningsförmåga (vattnets stighöjd under 34
cm.). Hit hör rullstens-, mo-, älv- och
flygsand. Då den är grövre och ren, har den
sandjordens karakteristiska fel starkt utpräglade,
men en inblandning av finare delar samt
tillgång på fuktighet, ss. i älvdalar är vanligt, kan
göra den till en medelgod åkerjord, b.
Mo-jord, bestående huvudsakligen av mo (0.2
—0.02 mm. diam., se Jordanalys), har god
kapillär lednings- och vattenbehållande
förmåga samt kan därför vara ganska fruktbar
men har benägenhet att slamma hop i ytan
och att bilda en flyt-, jäs- och frysjord (se
Flyt jord), vilket fel motverkas genom
avdik-ning och kalkning. Hit höra bl. a. Norrlands
mjälor och mjunor. c. Lerblandad s.
med 1.3—2.5 % i svavelsyra löslig lerjord
samt mullblandad s. med intill 3 %
mull äro vanligen svämsand och bilda rätt
fruktbara jordarter.
Jordförbättring. S. kan varaktigt
förbättras genom inblandning av mullbildande
ämnen, lera och framför allt lermärgel.
Av-dikningen bör ej ske djupare än den kapillära
stighöjden; vanligen är 0.6—0.8 m. djup
fördelaktigast.
Vid bearbetningen bör stor vikt
läggas på jordens sammanpressning för att
öka dess förmåga att uppsuga vatten från
djupare lager och luckringen inskränkas till det
för utsädets och gödselns myllning samt
ogräsets förstörande nödiga. Trädning av jorden
är därför vanligen obehövlig.
Gödslingen med stallgödsel bör till
följd av gödsels egenskap att luckra jorden och
dennas ringa förmåga att kvarhålla
växtnäringen ske blott med smärre men ofta
återkommande mängder samt kreatursgödsel
givas blott i väl brunnet skick och helst blandad
med torvströ. Gödslingen sker med största
fördel genom grön- och konstgödsling, och
endast mindre lättlösliga konstgödselmedel, ss.
Thomasfosfat och benmjöl, böra givas i större
mängd som förrådsgödsling.
Odling å s. - Till följd av sin torrhet och
magerhet passar s. företrädesvis för råg och
potatis, lupiner, spärgel och bovete samt, där
den är av bättre beskaffenhet, för 6-radskorn
och morötter. Vallodling är fördelaktig för
att giva jorden ökad fasthet, men slåttervallar
äro föga givande på torr s. Sandlucern,
humlelucern, getväppling, hård- och fårs vingel,
ängsgröe och knylhavre äro de vanligaste
vallväxterna. På mindre starkt uttorkande s. kunna
även röd-, alsike- och vitklöver, käringgigel,
timotej, hundäxing och ängssvingel giva goda
skördar. Bättre än slåtter- är betesvall på s.
Växtfölj den bör rättas efter nu
anförda förhållanden. Som exempel på lämpliga
växtföljder må anföras:
a. Pa torr s.
i. Potatis. i. Potatis.
2. Råg. 2. Råg.
3. Potatis. 3. Flerårig vall.
4. Lupiner t. grönfoder. 4. Havre, på torraste
5. Råg. jord blandad med
vårråg.
b. På bättre sandjord.
1. Potatis. 1. Potatis. 1. Rotfrukter.
2. Råg. 2. Gråärter. 2. Korn.
3. Klöver eller 3. Råg. 3. Klöver (1—2
grönfoder. års).
4. Råg. 4. Klöver. • 4. Råg.
Ekonomiska förhållanden.
Sandjordens lägre pris, ringa behov av bearbetning
och därför även av uppsättning av arbetare,
dragare och redskap gör, att behovet av
kapital blir lägre än för lerjord, synnerligen som
den ringa foderproduktionsförmågan vanligen
gör, att kreatursbesättningen är fåtalig.
Brukningen blir därför vanligen j ämförelsevis både
kapital- och arbetsextensiv. Fördelaktigast
såväl för jordens bibehållande i fruktbart
skick som för hushållningens intensitet är en
utsträckt potatisodling med
brännvinsbränning, särdeles där dranken behålles, med hjälp
av vilken en större kreatursuppsättning kan
hållas och således gödseltillgången ökas.
Sandklöver, sandväppling. Se Getväppling.
Sandkultur. 1. Odling å sandjord. Se
d. o.
2. För undersökning av växters
näringsbehov odlas de stundom i kärl fyllda med
ytterst näringsfattig sand samt vattnade med
näringslösning av bestämd sammansättning.
Genom tillsats av det ena eller ändra ämnet
till näringslösningen kan det tillsatta ämnets
betydelse för växten utrönas. Se Gödslingsförsök.
Sandmare. Se Sandrör.
Sandrör, marhalm, sandmare,
Ammophila (Psamma) arenaria R. S., ett blekt
blågrått, gulnande, grovt, inemot meterhögt
gräs med vitt krypande, starkt förgrenad
rotstock, vars utlöpare uppskjuta tuvbildande
skott, som bära styva blad och i toppen en
tät, smal vippa av enblommiga småax med
långa, sega agnfjäll. Växer allmänt på
flygsand vid och i närheten av södra Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
