Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sockerberedning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1026
behov. I Sverige gjordes vid 1800-talets
början försök med betsockerberedning, och de
första fabrikerna därför anlades i Malmö 1837,
Landskrona 1838 och Lund 1839 men nedlades
snart åter. År 1851 upptogs åter fabriken
i Landskrona, och sedan dess har tillverkningen
fortgått i Sverige. Försöken- att utsträcka
sockerbetsodlingen till mellersta Sverige
misslyckades, och de sockerbruk, som 1869—73
anlades norr om Skåne (nordligast i
Stockholm), nedlades åter, men fabriker hava sedan
åter anlagts ända upp i Öster- och
Västergötland. (Se Beta.) Betsockertillverkningen i
Sverige har haft följande omfattning.
År
Antal
fabri-
keT
Betor ton
Bet-areal ha
Råsocker
ton
proc.
av
betor
1854-55 1870—71 1880—81 1890—91 1900—OI 1910—II
I920—21
I
3 1 6-
20l 241 231
2,847
21.620
19,290
218,228
875,912
I,I05,H3
1,007,449
1,000? 9,000? 28,513
45,686
I20
i,433
M55
20,632
"4,735 173,920
164,211
4,5
5,6
7,5
9^5
I3,i
15,7
1*5,99
Sockerbetarealen har uppgått till högst 8.9
% av åkerjorden i Malmöhus, 3.0 i
Kristianstads, 2.7 i Gottlands, 1.4 i Kalmar, omkring
1 % i Halland, Blekinge och östergötland
samt omkring 0.15 % i Skaraborgs län. Priset
för betorna, beräknat för viss sockerhalt,
uppgick före kriget till omkring 2.50 pr. dt rena
betor, men stegrades till väl det 3-dubbla
under kriget för att sedan åter nedgå.
Fabrikerna betala ett grundpris för betor levererade
direkt vid upptagningen, med visst tillägg för
leverans under senare delen av kampanjen.
Dessutom ha fabrikerna betalt hälften av
betfrakterna för att således utsträcka
odlingsområdet. För att tillförsäkra sig betor och
förekomma överproduktion pläga fabrikerna
varje år överenskomma med jordbrukarna
om viss areal, vara var och en åtar sig att odla
betor, och om det pris, som skall betalas, samt
lämna frö för odlingen. Jämte det
sockerbetsodlingen tillfört jordbruket betydliga inkomster
och kraftigt bidragit till åkerbrukets och
(genom betavfallet som foder) även
kreatursskötselns höjande, har den även givit staten
betydliga skatteinkomster. Då nämligen den
inhemska sockerberedningen minskade statens
inkomst av sockertullen, pålades från år 1873
en tillverkningsskatt, först motsvarande 1/5
av tullen, å sockerutbytet räknat till 6.25 proc.
av betornas vikt. Detta beskattningssätt var
ägnat att sporra till åstadkommande av högre
1 Därav 3 saftstationer.
sockerhalt hos betorna och bättre utvinning av
sockret ur dem, men i den mån detta skett, har
det till grund för skatteberäkningen bestämda
utbytet upprepade gånger höjts och hade nått
12 % av betornas vikt, då år 1906 övergång
skedde till s. k. konsumtionsskatt, d. v. s.
att skatten påföres sockret, då det utlämnas
till förbrukning. Statens skatteinkomst av
betsockerindustrien hade från 111,000 kr.
år 1882 stigit till omkr. 27 millioner kr. år 1922.
Litt. om Sveriges sockerindustri. Utg. av
Sv. Sockerfabriks A.B. Stockh. 1912. Om
olika beskattningsmetoders fördelar. Lantbr.
Akad. handl. o. tidskr. 1905, sid. 238.
Sockertillverkningen tillgår i
huvudsak på följande sätt. Betorna mottagas
vid fabriken och föras i en svämränna av
rinnande vatten till ett paternosterverk, medels
vilket de föras in i tvätten för att befrias från
vidhängande jord, samt därifrån genom ett
uppf or dings verk upp till den i övre våningen
uppställda självregistrerande vågen. Därifrån
falla de ned i bet krossen, där de skäras till
snitsel. Denna inrinner i de flaskformade
diffusörerna, i vilka den urlakas av 500 varmt
vatten, som pressas från den ena diffusören
till den andra, från den mest urlakade snitsein
till den sist ifyllda, varigenom vatten sparas:
Genom upphettningen dödas växtcellerna, så
att sockerutlösningen underlättas.
Sockersaften silas sedan från betmassan och
utpressas ur denna, vilken säljes till kreatursfoder.
Betlevarantörerna pläga hava rätt att till
visst lågt pris köpa betmassa till viss mängd
i .förhållande till mängden levererade betor.
Vid 2 fabriker urlakas betmassan enligt
Stef-fens förvällningsmetod med het sockersaft,
varigenom erhålles en sockerrik s. k. sockersnitsel
(se d. o.), vars mängd uppgår till omkring 1/i0
av bet vikten. Sockersaften försättes sedan
med 2.5 proc. bränd kalk, som binder dess
innehåll av syror, vilka eljest skulle förorsaka
rörsockrets övergång till invertsocker (se
Socker: 3. Rörsocker). De bildade kalksalterna
sjunka till botten, därvid medtagande det
mesta av saftens föroreningar. Saften befrias
därefter i saturationspannor från kvarvarande
kalk genom inledd kolsyra, och det därvid
bildade kalciumkarbonatet avlägsnas i
filtrer-pressar och användes under namn av
siam-kalk till jords kalkning. Den renade
»tunnsaften» indunstas i en följd av vakuumpannor,
varefter den i en särskild vakuumpanna »kokas
på korn», tills den bildar en tjock kornig
sirap, »fyllmassa», vilken på en centrifug delas
i råsocker och melass, som användes till
kreatursfoder (se Melass) eller och till ytterligare
»utsockring», varefter den återstående till
foder otjänliga melassen användes till
brännvinsbränning.
Utbytet ur 1 ton betor med 16 proc.
socker kan beräknas till 135 kg. råsocker I,
12 kg. råsocker II, 20 kg. melass med 50 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
