Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unkenhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1142
kroppen avgiver genom andningen, genom
huden och i tarmgaser; denna bestämning sker
med tillhjälp av respirationsapparat. (Se
Andning: Respirationsförsök.)
Kraftalstring i förhållande till upptagen
näring undersökes på det sätt, att dragaren
under viss försökstid får utföra ett arbete,
vars mängd bestämmes med en kraftmätare.
På ovan anfört sätt bestämmes den mängd
näring, som dragaren under försökstiden
smält, samt den ansättning eller förlust av
kött och fett, som under samma tid skett, och
den mot dessa mängder svarande energien. Av
dessa tal uträknas arbetet i kgm. i förhållande
till den energimängd i fodret, som förbrukats,
med avdrag för innehållet i inträffad ökning
eller tillägg för minskning i levande vikt.
Vid de praktiska utfodringsförsöken
bestämmas blott mängden av förtärt foder,
beräknad i foderenheter (stärkelsevärde eller
värmeenheter), och de lämnade produkterna (arbete,
mjölk och mjölkfett eller kroppsökning eller
-minskning). Syftet är att utröna verkan av
vissa fodermedel, vanligen i jämförelse med
den vanliga utfodringen.
U. anordnas antingen som period- eller
gruppförsök. Vid de förra användes
samma försöksdjur (ett eller flera) för att
under efter varandra följande perioder på 2—3
veckor pröva verkan av de olika fodermedlen
i jämförelse med varandra. Först bestämmes
försöksdjurets vikt och produktion under en
period med den vanliga utfodringen och
därefter under en andra period, under vilken det
fodermedel, vars verkan skall prövas, införes
i foderransonen som tillskott eller i utbyte
mot viss del av densamma, och slutligen under
en avslutande period återgår man till den
ursprungliga utfodringen. En källa till
försöksfel vid periodförsöken är, att under försökets
fortgång kunna inträda för försöket främmande
förändringar dels i det använda fodrets
beskaffenhet, dels i djurets produktionsförmåga,
t. ex. genom med mjölkningsperiodens
fortskridande avtagande mjölkavsöndring. För
denna senare förändring måste då rättelse
göras i avkastningen.
För att utesluta eller minska sådana
felkällor införde N. J. Fjord gruppförsök. Vid
dessa användas 2 så vitt möjligt i alla
avseenden lika grupper av försöksdjur. Under en
förberedelsetid, under vilken båda grupperna
fodras alldeles lika, undersökes deras
överensstämmelse med varandra i avkastning, och
framträdande skiljaktigheter rättas genom
utbyte av försöksdjur. Sedan gruppernas
jämlikhet fastställts, vidtager en
övergångstid på ungefär en vecka, under vilken djuren
i den ena gruppen vänjas vid den nya fodringen,
och därefter f ö r sökstiden på 4—6
veckor, då den ena gruppen (kontrollgruppen)
fortfarande får samma utfodring som förut
rnen den andras ändras genom införande i
densamma av det foder, vars värde eller
verkan skall undersökas. Slutligen ändras åter
denna senare grupps utfodring till likhet med
den förras, kontrollgruppens, för att under en
eftertid skall visa sig, om eller i vilken mån
under försöksperioden framkomna olikheter
åter utjämnas. Under hela tiden bestämmes
dagligen produktionen (mjölkmängden,
arbetet) och med korta mellantider levande
vikten för ej blott vardera gruppen i sin helhet
utan helst för varje försöksdjur för att
kontrollera framträdande olikheter.
Utfodringslära. Se Näring.
Utfodringsnorm. Se Fodring.
Utgård kallas en till en större
jordegendom hörande, särskilt bebyggd gård, vanligen
med särskild huvudsaklig uppsättning av
arbetare, dragare och de viktigaste
inventarier, under det att kreatursbesättningen än
är särskild, än utgör en del av huvudgårdens
besättning, så att t. ex. ungdjur eller sinkor
äro uppställda på utgården. Arbetsbefälet
utgöres vanligen av en rättare, vilken dock
oftast skall deltaga i kroppsarbetet. Syftet
med anläggningen av en u. eller bibehållande
av en tillköpt gård ss. sådan är i regel att
minska transporterna och arbetsfolkets väg
till och från avlägsna ägor, och avståndet
från huvudgården plägar därför sällan vara
under ett par km. Mot denna besparing av
transporter och arbetstid väger kostnaden för
byggande och underhåll av byggnader. Såväl
för att inskränka transporten till och från
huvudgården samt behovet av byggnader
som ock på grund av den mindre övervakningen
från ägarens eller arbetsbefälets sida göres
vanligen lantbruket å en u. av enklaste
beskaffenhet; åkern användes övervägande för
odling av foder till de å densamma uppställda
kreaturen, mjölkkor finnas endast för
utgår-dens behov o. s. v.
Utjord. Ordet användes i olika betydelse
och betecknar dels jordbruksfastighet, som ej
är by, hemman eller hemmansdel, dels en
självständig fastighet, som är del i by men ej
är åsätt mantal, och dels liktydigt med
ur-f j all, en ägolott, som ett hemman har, vanligen
utom byns rågång, omgiven av annat hemmans
mark.
Utmark. Se Inägor.
Utmål. Se Gruvlagstiftning.
Utslag. Se Ekzem.
Utsot, diarré, kallas avföring av
mycket lös eller flytande träck, stundom vitaktig
och illaluktande eller blodig. Orsaken är ökad
avsöndring från tarmens slemhinna som följd
av retning på tarmväggen och ökade
tarmrörelser. Den kan framkallas av mycket
vatt-nig föda, fodermedel som lätt jäsa, varvid
bildas gaser, syror eller giftiga ämnen, men även
av förkylning. Den förekommer också i
samband med åtskilliga smittsamma sjukdomar.
(Se Kalvdiarré, Mag-, tarmkatarr,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>