Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unkenhet ... - Utsyning - Utsäde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hönssjukdomar: hönskolera, Svinpest, Biens sjukdomar).
Ihållande u. berövar kroppen mycken substans
och verkar mattande. Behandlingen bör främst
gå ut på att undanröja orsaken: minska
fodringen och övergå till torrfodring, lättsmält foder
och slemmig dryck, som hindrar retningen på
tarmväggen, hålla djuret varmt om buken
genom ylletäcken m. m. Som medicin ingives
garvsyrepreparat (tannalbin, tannoform o.
dyl.), opium, järnsulfat (dock ej samtidigt
med garvsyra). Se Stoppande medel.
Utsyning. Se Skogslagstiftning.
Utsäde, säd och frö, som avses att utsås;
stundom kallas även till sättning avsedd
potatis och jordärtskockor u. Den blivande grödans
mängd och beskaffenhet beror i hög grad av
utsädets godhet, varför den noggrannaste
omsorg bör ägnas åt dess anskaffning,
beredning och förvaring samt åt kontroll över det
använda utsädets beskaffenhet. För denna
kontroll finnas av det allmänna understödda
frökontrollanstalter (se Frökontroll).
Fordringar på u. Ett gott u. skall
hava hög grobarhet och groningsenergi, renhet
och vikt, det bör vara oskadat, friskt, äkta,
sortrent och av normal fuktighetshalt och
lämplig härkomst.
Grobarhet. Endast de frön, som gro
inom artens normala groningstid (se
Frökontroll), kunna beräknas lämna plantor, som nå
avsedd utveckling, och blott dessa inräknas
därför vid frökontrollen i de procenttal, vari
grobarheten uttryckes. Den grobarhetsprocent,
som bör kunna fordras av u., är olika för olika
växtarter. Ej sällan nå frön sin fulla
grobarhet först en tid efter skördemognad.
Denna s. k. groningsmognad inträffar olika
tidigt för olika arter och sorter (se Mognad).
Groningsenergi l. groningshastighet
angives hos oss genom det
procenttal, som grott inom hälften av artens
normala groningstid. Som prov på
groningsförmågan har man börjat använda utsädets
skjutkraft (se Frökontroll), uttryckt
genom det procenttal väl utvecklade groddar,
som till normalt djup myllad utsädesvara
uppskjuter. Den hos vissa växters, särskilt
baljväxters, frön förekommande
hårdskaligheten (se d. o.) kan undanröjas
genom fröets preparering (se Fröpreparator).
Behövlig eftermognad bör ock hava
uppnåtts, innan fröet användes till utsäde.
Renheten är uppenbarligen av den
största vikt, då de döda föroreningarna äro
värdelösa, samt[1] inblandningar av främmande kulturväxters
frön, som oftast sänka skördens värde, och
ogräsfrön ej blott kunna försämra de nyttiga
växternas livsvillkor och den skördade varans
beskaffenhet och värde, utan även för
framtiden förorena åkern. Hos storkornigt utsäde
bör fullständig renhet kunna påfordras,
varemot denna fördran är svårare att uppehålla
för småfröiga sorter. De tal för rent grott frö
(renhet x grobarhet), som äro föreskrivna som
villkor för rätten till plombering, äro i regel
lägre än dem, som böra fordras av gott u. (jfr
Frökontroll).
Utsädesvarors vikt. a. Absolut
1. i,ooo-k o r n v i k t. Medel vikten av de
särskilda fröna i en utsädesvara, vilken plägar
angivas genom vikten i gram av 1,000 otorkade
frön, friskvikt, utgör en mätare på
mängden av i kärnan förefintlig växtnäring, varav
den späda plantan har att leva, tills den själv
kan ur jorden och luften upptaga näring och
bearbeta den. Ju större i,ooo-kornvikten är,
dess större möjlighet finnes för
groddplantans kraftiga utveckling. På näringsrik jord
har därför storkornigheten ej så stor
betydelse som på mager jord. Sämst är, om
en låg vikt beror därpå, att en mängd små
kärnor finnas bland i storlek normala korn
(se Sortering). Fordringarna på storkornighet
böra dock ej överdrivas, och det bör
beaktas, att av en storkornig vara bör större
utsädesmängd användas än av en småkornig.
Praktiskt taget är det nog, om vikten når den
för en väl sorterad vara av ifrågavarande sort
normala. Som en ledning anföras
i,ooo-korn-vikter för de allmännast använda sädes- och
fröslagen.
Pansar- vete
49
Extra squarehead- > .
5i
Sol- > .
48
Thule- »
42
Lånt- »
38
Vårpärl- »
38
Kolben-vår- »
35
Stjärn- råg .
30
Petkus- »
3i
Förädlad Vasa- »
25
Probstejer- » .
27
Lånt- ■»
24
Midsommar- »
20
Vår- »
22
Kron- havre
43
Seger- »
4i
Guldregn- »
37
Ligovo- »
45
Klock- »
35
Stormogul- »
38
Svart plym- »
. 36
Gull- kom .
44
Prinsess- »
. 48
Chevalier- »
• 49
Primus- »
• 53
Svanhals- »
• 5i
Sexrads- »
• 37
Kapital- ärt
. 200
Concordia- »
. 250
Victoria- »
. 300
Solo- »
. 300
Gröp- »
• 325
Sand- »
. 130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
