Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utsäde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"44
Vanlig små vicker .... 50 g.
Söt- > .... 120 »
Ludd- » .... 30 »
Rödklöver, svensk .... 1.7 »
» schlesisk ... 1.8 »
Alsikeklöver...... 0.7 »
Vitklöver ....... 0.65 »
Humlelucern...... 1.7 »
Blålucern....... 2.1 »
Getväppling...... 2.5 »
Timotej........ O.45 »
Hundäxing....... O.95 »
Rajgräs, engelskt .... 2.1 »
» italienskt .... 2,0 »
Knylhavre....... 3.3 »
Ängssvingel...... 1.9 »
Hård- » ...... 0.8 »
Får- » ...... 0.6 »
Renlosta........ 2.3 »
Ängskavle....... 0.9 »
Ängsgröe....... 0.2 »
Kärrgöe........ 0.18 »
Krypven........ 0.1 o »
Kamäxing....... 0.5 »
Luddtåtel....... 0.4 »
Jätte- spärgel..... 1.4 »
Foder- » ..... 0.8 »
Vit senap....... 5-5 ^
Foderbeta....... 20 »
Kålrot.......... 3 »
Röva......... 2 »
Morot......... 1.1 »
Om 1 ooo-kornviktens bestämning, se
Frö-kontroll.
Kornstorleken (1, ooo-korn vikten) hos samma
sädes- eller fröslag växlar med olika årgångar,
efter olika närings- och klimatförhållanden
samt mognadshastigheten och är väsentligt
olika hos olika sorter eller stammar av samma
växtslag. Även fuktighetshalten
inverkar på vikten, och en direkt jämförelse
mellan olika varors näringsinnehåll erhålles först
genom avlägsnande av det mekaniskt bundna
vattnet, alltså genom torkning, varigenom
man erhåller torrvikten (se Frö kontroll).
b. Rymd- eller kvalitetsvikt
betecknar vikten av en viss rymdmängd. Dess
storlek betingas i första hand av a) varans
egentliga vikt — slöa och halvslöa kärnor,
halmstump m. m. sänka därför rymd vikten — men
också i betydlig grad av b) varans packning i
mätkärlet, vilken åter beror dels av kärnornas
form — långa kärnor packa sig ej så tätt som
korta — dels av kärnytans beskaffenhet —
kärnor med skrovligt eller på grund av fuktighet
trögt skal glida ej så lätt om varandra — samt
dels av sättet för ifyllningen i mätkärlet. Därför
blir rymdvikten av stjärnråg högre än av
Pet-kus-råg, som har längre korn och krusigt skal,
och av hårt körnad havre eller korn högre än
av normalt körnad och av havrens innerkorn
(småkorn) högre än av de längre ytterkornen.
Rymdvikten är således en otillförlitlig
värdemätare för utsädesspannmål och kan giva
missvisande utslag, särdeles för havre och korn,
i det att den kan bliva lägre för en väl trierad
vara än för den otrierade och till och med
lägre än för avrensningen, och lägre för en vid
tröskningen väl behandlad vara än för en starkt
tröskskadad. Rymdvikten bör dock ej alldeles
lämnas obeaktad vid bedömning av u., utan
bör vara minst den för sorten vid normal
utveckling, ordentlig tröskning och god
rensning vanliga; följande siffror borde ej få
nämnvärt underskridas:
hektoliter- holländsk
vikt kg. vikt skalp.
höstvete........ JJ 127
vårvete........ 79 130
höstråg........ 73 I20.5
midsommarråg..... 75 124
2-radskorn....... 70 115.5
6- » ....... 68 112
havre (mindre borstig)1 . $% 87.5
» (mer > )2 . 51 ■ 84
Den officiella rymdvikten är i Sverige och de
flesta andra europeiska länder hektolitervikten
i kg., men ännu användes hos oss rätt allmänt
holländsk vikt (vikten i holländska pund per
Amsterdamzak), se Spannmålshandel.
Skadade frön i utsädesvaror vålla,
om skadan direkt drabbat grodden, helt
förstörande av grobarheten eller åtminstone
nedsättande av groddplantans utvecklingsförmåga,
men även rent yttre skador kunna hava
liknande påföljd. De vanligaste orsakerna till
skada å frön äro: frost å grödan, frönas groning
i på rot stående gröda eller under bärgningen,
insektangrepp på fröna, ovarsam tröskning,
olämplig förvaring samt betning med
kemikalier eller upphettning. Frostskada å
kärnan uppstår, om frosten angriper den under
dess senaste utvecklingstid eller under
mognaden, och yttrar sig i förstörd eller nedsatt
grobarhet eller minskad skjutkraft (se Frökontroll,
Groning). Säd eller frö, som kan antagas ha
frostskadats, bör därför ej användas till u.,
med mindre än att grobarheten och skjutkraften
undersökts och befunnits goda. En gång
grod-d a kärnor kunna visserligen under vissa
förhållanden ånyo börja gro och giva jämförelsevis
kraftiga plantor, isynnerhet om den första
groningen ej framskridit så långt, att stam- och
bladdelen nått någon vidare utveckling; detta
dock endast om svampar och bakterier ej fått
innästla sig i grodden. I fuktig vara äro grodda
1 Ex. Seger-, Kron-, Guldregn-havre.
2 Ex. Klock- och Stormogulhavre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
