- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
5

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordklotet och himlahvalfvet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

märkbart skiljer sig från ett plan. Bortom synkretsen b c d
kommer samma yta, såsom vi i § 1 visade, äfven att
utgöra den gräns, ofvan hvilken föremål i verldsrymden
utanför jorden måste befinna sig för att kunna ses af en
åskådare i
a. Så t. ex. kan man från a af det i bilden
aftecknade skeppet endast se masttopparne, hvilka då tyckas
liksom dyka upp ur hafvet (se bild 3), medan det öfriga
af fartyget är skymdt af vattenytans rundning. Först i
den mån fartyget närmar sig intill synranden i d (bild 2),
börja äfven tacklingens nedre delar samt fartygets skrof
att visa sig, och så snart fartyget öfverskridit synranden,
synes det helt och hållet. Derefter tillväxer det till alla
sina delar i skenbar storlek, ju mer det nalkas åskådaren
(bild 3).
<bBild 3. — Fartyg på hafvet, på olika afstånd från åskådaren.<b

Bild 3. — Fartyg på hafvet, på olika afstånd från åskådaren.


För att bland fastlandets ojemnheter tydligt finna
horisontplanets sträckning, kunna vi tänka oss synkretsen
derstädes öfversvämmad af vatten, som likt en sjö fyller
insänkningarna i jordytan och bildar ett jemnt plan.
Detta plan angifver då sträckningen af jordytans
grundplan eller horisontplanet.


Det samma kan naturligen äfven sägas om den lilla
mängd vätska, som vi slå i en skål eller dylikt. Hennes
fria stillastående yta utmärker horisontplanet på den ort
der vi befinna oss. Nu veta vi af läran om
naturkrafterna,[1] att den s. k. lodlinien eller tyngdkraftens
riktning är noga vinkelrät mot hvarje stillastående vätskas
fria yta.
Hon är således äfven riktad vinkelrätt mot
horisontplanet eller jordytans grundplan.
Men linier
som dragas vinkelrätt mot en klotyta träffas alla i
klotets medelpunkt. Så vidt jorden är ett klot, måste
derför alla jordens lodlinier sammanträffa i hennes medelpunkt.





[1] Se t. ex. Sohlberg, Materien och Naturkrafterna, Stockholm 1880,
s. 44.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:29:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/larokursas/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free