- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
29

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

almanackorna uppgifvas de tidpunkter, då solen (☉) ingår i
hvarje särskildt tecken. Vi finna deraf, att solen icke
genomgår alla tecknen på fullkomligt lika tid. I
Stenbockens tecken är solens hastighet störst, i Kräftans
tecken minst. Använd nu himmelsglobens rörliga solbild
för att åskådliggöra solens årliga rörelse i ekliptikan.

På samma gång solen rör sig i ekliptikan,
åstadkommer jordens rullning eller himmelens dagliga rörelse
kring verldsaxeln, att hon, åtminstone i våra trakter,
dagligen går upp och ned i förhållande till horisontplanet.
Så länge solen befinner sig öfver detta plan, är det dag;
snart hon gått ned derunder, blir det natt. I det ögonblick
solen står i meridian är det, säger man, sann middag.

För att närmare se, huru solens dagliga rörelse öfver
horisontplanet förenar sig med hennes årliga rörelse i
ekliptikan, låtom oss föra himmelsglobens rörliga solbild
i vårdagjemningspunkten (♈) och ställa dem båda, solen
och ♈, i meridianen. Det är då middag. Vrida vi nu
himmelsgloben omkring jemnt ett hvarf, så är ♈ ånyo
i meridianen och ett stjerndygn (sid. 8) anses då hafva
förflutit. Men solen är ännu icke tillbaka på sin plats,
alldenstund hon under stjerndygnets lopp skridit fram i
ekliptikan ett visst stycke åt öster. Vi måste vrida
himmelsgloben ytterligare vid pass 1°, innan solen för
2:dra gången kulminerar och middag ånyo inträffar. För
hvarje nytt stjerndygn ökas afståndet mellan ♈ och
solen med ungefär 1°, ibland något mer, ibland något
mindre, tills solen och ♈ efter förloppet af vid pass 366 1/4
stjerndygn, ett tropiskt år, ånyo sammanträffa. — Sant
soldygn
kallar man den tid, som förflyter mellan två på
hvarandra följande solkulminationer. Det är, som synes,
något längre än stjerndygnet.

Visa nu äfven med himmelsgloben, huru solen vid
sin nedgång åtföljes af oupphörligt nya stjernbilder under
årets lopp.

Ytterligare öfningar med himmelsgloben. Ett stjerntidsur visar
0t 0m 0s, då ♈ genomgår meridianen, och stjerndygnet delas i 24
fortlöpande timmar och dessa i minuter och sekunder på samma sätt
som våra vanliga dygn. Huru mycket bör då ett stjerntidsur visa,
när solen vid sommarsolståndet genomgår meridianen? — Än, när hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:29:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/larokursas/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free