Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
vandig gymnastik för att öfva individens muskler44, verkliga
“ideal af frihet, lycka, intellektuella och fysiska njutningar,
vår individualitets fullständiga utveckling14. Man måste
erkänna, att de göra all heder åt dessa herrars goda hjärtan
och man kan icke annat än afundas dem deras ideala tro
på mänskligheten. En annan fråga är, om deras logiska
förmåga kan anses lika hög. Man måste fråga sig: hvar har
nu denna hos hvarje individ bestämdt påstådda egoistiska
tendens tagit vägen? Naturligtvis har den försvunnit af brist
på näring, men hur har näringen kunnat försvinna? Näringen
kom ju af dessa dåliga samhällsinstitutioner, som nu finnas,
och äro icke af naturen, således, då institutionerna äro uttryck
för eller yttringar af den mänskliga viljan, var den gifven
af en ond eller felaktig vilja. Det måste således icke finnas
någon sådan dålig vilja, som vill ge näring åt egoismen.
Egoismen, nämligen den öfverdrifna, den dåliga, försvinner, när
den icke får näring och näringen försvinner, när det icke
fins någon dålig d. v. s. i sämre mening egoistisk vilja. En
mer uppenbar cirkel kan man icke gärna tänka sig.
Antag emellertid, att här inga svårigheter funnos eller att
de voro lösta, huru gestaltar sig samlifvet anarkistiskt sedt?
Solidaritet och frihet måste vara de utmärkande egenskaperna,
men den frihet som skall finnas, är närmare bestämd såsom
en fullständigt likformig frihet och solidariteten är icke en
själfständig samhällsmakt utan en spontant från de enskilda
individerna utgående öfverensstämmelse. Det är en
atomistisk vy, som anarkisterna använda såsom schema för att
begripa samhällslifvet, och strängt taget icke ens en mekanisk
utan en rent matematisk. Inom den mekaniska
världsbetrak-telsen måste hvarje atom tänkas såsom bestämd af alla de
andra, har ingalunda någon frihet eller något område för
sig. Matematiskt däremot kan man väl tänka sig universum
deladt i oändligt små, identiskt lika områden, inom hvilka
hvarje atom är fullt “fri44, men så fort en rörelse tänkes är
det slut med friheten. Samhällslif är emellertid icke blott
rörelse utan organiskt bestämd rörelse och t. ex. Malato har
väl insett detta. Han säger: “Afskaffandet af styrelsen vill
icke säga desorganisation, individens isolering. Man måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
