Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 17. *Kyrkklockorna. Av Carl David af Wirsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vart komma de nu? Var äro de, var?
De leta men mer sig förvilla.
Vad skola nu säga moder och far?
De säkert ha gjort mycket illa.
Och timme på timme skrider,
det snart till aftonen lider.
De treva omkring, de söka sig ut
med ständigt växande oro,
de gå och de gå men komma till slut
till stället, där nyss de voro,
där skymtar kärret och spången
å nyo för andra gången.
Där syns den resliga tallen än,
som mötte nyss deras blickar.
»Så ären I nu tillbaks igen?»
förvånad ekorren nickar.
Där väsa ormar i snåren:
»Små barnen ha tappat spåren.»
Dem ångsten grep, deras hjärta slog;
var prassling dem fasa vållar,
det bor en fara i furuskog,
skogsensamheten förtrollar.
Och tårar tillra på kinden
i svalnande aftonvinden.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
