- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
109

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 34. Svante åker på berg. Av Gustaf af Geijerstam - 35. Svante trillar i sjön. Av Gustaf af Geijerstam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det tröstade SVante litet,; och han tyckte, att Olle var
snäll. Men han var ändå bra rädd, när han skulle gå igenom
grinden där hemma och såg, att pappa stod på trappan och
höll käppen i hand.

iMen nu var händelsen den, att mamma hela tiden hade
varit rysligt rädd. Hon trodde,’ att Svante gått vilse i
skogen, att han blivit stångad av en, tjur, slagit ihjäl sig
i en bergskreva eller drunknat. Därför hade hon gråtit
i en hel timme. Och det var nog bra för Svante.

För när han kom hem, fick han inte smörj, som Olle
hade sagt. Mamma tog honom i stället i famn och skrattade
och grät öm vartannat. Och Svante undrade, om mamma
hade sett hans byxor.

Det hade hon också. Och när hon lugnat sig, tog hon
av Svante det lilla, som fanns kvar.

»Du skulle egentligen ha en risbastu»,- sade mamma.
»Men nu får du sitta här jned en schal om benen, till de^s
att byxorna hinner bli lagade.»

Så satte hon Svante i soffan och svepte en schal om
hans ben. Där satt Svante hela förmiddagen och såg ledsen
ut. Han skämdes, för att han inte hade några byxor
naturligtvis.

Och när Olle sen ville vara kitslig mot Svante, så
behövde han bara fråga honom, var han hade gjort av sina
byxor.

Gustaf af Geijerstam.

35. Svante trillar i sjön.

Utån att någon mer än Olle visste om det,- brukade
Svante då och då gå ner till sitt hål på bryggan, där han
kunde ligga på magen och kika på fiskarna. Han hade gjort
det så länge, att han nästan började tro, att han hade
lov till sist.

Men på sista tiden fanns där inte så många fiskar att
titta på. Antingen hade de små fiskarna blivit stora, eller
också hade de gått längre ut till havs. Och när Svante inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free