Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 75. Valters äventyr, som hände sig en dag i Sockerlandet vid Himmelsbacken. Av Zacharias Topelius - 76. Zacharias Topelius’ barndom. För Läseboken av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låg hemma i sin egen säng, och att hans huvud var tungt.
Vid sängen stodo far och mor och syskonen och sade, när
de sågo honom vakna: »Gud ske lov, att det nu går över!»
»Vad?» sade Valter och satte sig upp. »Åkte jag ej
med Pukki i Sockerlandet? Träffade jag ej snökonungen,
som ville doppa mig i en vak, och snödrottningen, som
förvandlade mig till en snöflinga? Huru kom jag då hit?»
»Min käre gosse», sade hans pappa, »du pratar i
nattmössan. Du har då glömt, att du åkte som en tok med
huvudet förut nedför den höga backen? Där stötte du ditt
huvud emot en stubbe, och kamraterna drog dig upp ur snön.
Det övriga har du drömt. Men ligg nu stilla och badda ditt
huvud, så blir du snart bra igen!»
»Var är då Pukki?» frågade Valter, som knappt kunde
tro, vad man sade honom.
»Pukki står med avbruten nos vid kökstrappan»,
svarade fadern.
Zacharias Topelius
76. Zacharias Topelius’barndom.
Zacharias Topelius’ barndomshem hette Kuddnäs och
låg inte långt från staden Nykarleby i Finland.
Lyckligare hem kunde inte en gosse växa upp i. Hans far var
läkare. Med allvar och samvetsgrannhet skötte han sitt
kall, men han intresserade sig inte blott för detta utan för
allting omkring sig i naturen — för djur och växter, för
stjärnhimmelns lysande världar, för åskans och blixtens
gång. Och allt detta ville han också att lille Zache och hans
syster, Sofia, skulle lära sig se och beundra. Så kom det
sig, att Zache tidigt hade ögonen med sig, där han sprang
omkring ute i skog och mark på Kuddnäs’ ägor.
Själva byggnaden låg nästan inbäddad i gröna träd och
syntes knappt från landsvägen. Det var en helt vanlig,
enkel, gammaldags herrgård med brutet tak och frontespis
och en bred, hemtrevlig stentrappa med bänkar. Den stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
