Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 79. Zacharias Topelius på Björkudden. För Läseboken av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1898, då han fyllde 80 år. Man hade ju knappast vågat
hoppas, att finska folket skulle få behålla sin älskling så
länge, och nu ville alla, alla, unga och gamla, fattiga och
rika, visa honom, huru glada och tacksamma de voro mot
Gud, för att han fanns kvar hos dem.
Björkudden såg den dagen ut som en av feernas
trädgårdar — så fylld av blommor var den; och bland blommorna
märktes gåvor från när och fjärran, fotografier av barn,
barnbarn och barnbarnsbarn, brev, adresser och telegram i
mängd. De första toner skalden hörde den dagen var en
psalm, sjungen utanför hans dörr i den tidiga
morgonstunden av barn och barnbarn. Efter hand anlände sedan från
skilda delar av landet vänner och släktingar, men av de
många deputationer, .som ville uppvakta skalden, mottog
han endast en, och den utgjordes av gossar och flickor från
Östersundom folkskola, i närheten av Björkudden. I den
skolans styrelse hade Topelius sedan många år tillbaka
varit ordförande.
Några dagar därefter övervar den gamle skalden i
Hälsingfors en stor fest, som hölls till hans ära. En väldig kör
sjöng hans sånger, tal höllos till honom, och slutligen
kommo nästan alla de glada gossarna och flickorna i hans
lekar och sagor och bringade honom sin hyllning. Där
voro Pikku Matti, Sampo Lappelill, den sköna
prinsessan Törnrosa, prinsessan Adalmina med pärlan i
diademet, Rinaldo Rinaldini, zigenerskan Preciösa och den
grymme jätten Bumburrifex. Alla stannade de och nego och
bockade så gladeligt för den gamle mannen, som lockat dem
fram ur fantasiens värld en gång. Men efter dem
strömmade nya gestalter in: det var de ståtliga bonde- och
krigar-gestalterna samt de stolta och sköna damerna i Fältskärns
berättelser: Bertila, gamle Larsson, Bertelsköldarna,
Bor-garkungen, Regina von Emmeritz, Marie och Ester
Larsson, markisinnan Egmont m. fl.
Slutligen ljödo fanfarer, och ett leve utbragtes för
Topelius, vilket följdes av dånande hurrarop.
Liknande fester höllos i hela Finland, och eftersom det
var barnens särskilde vän, som hade sin högtidsdag, så fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
