Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 125. I Halland. För Läseboken av Per Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tångkörning vid halländska kusten. Efter målning av Nils Kreuger.
125, 1 Halland.
När vi tala om »Västkusten», så tänka vi oftast på
Bohusläns skärgård med dess blankspolade klippor och brant
stupande stränder, dess fiskebåtar med brunbarkade segel ute
på fjordarna och rödmålade sjöbodar vid stränderna. Men
söderut från Göteborg ha vi kvar ännu en lång kuststräcka.,
innan vi komma ned till Öresund. Här förändrar kusten snart
utseende: bergen bli låga och nå ej alltid ända fram till
stranden, vattnet blir grunt, så att man ofta ser stenar sticka upp
i vikarna långt ut från land, och öar och klippor bli allt färre.
Det gömmer sig en hemlighetsfull sägnernas värld
bakom de mörka granitmassorna, över vilka en och annan
väderkvarn sträcker upp sina vingarmar som en ropare i
stenöknen. Man tycker sig höra det förflutna tala om vilt
vikinga-liv, om blodiga fejder mellan svensk, dansk och norsk, om
äventyrliga, listiga kapar- och smugglardåd.
Vid Varberg tar skärgården alldeles slut. Härifrån och
ända ned till Skåne är stranden låg och sandig och så lång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
