- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
590

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 145. Hos svanorna på Ekolsund. Efter Paul Rosenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ungar. Blott då och då får jag se en .kortvarig skymt av dem.
Det är sex eller sju ungar, vilka med framsträckta
halsar, med vingar och fötter, allt vad tygen hålla
arbeta sig fram efter den bortilande modern. Ett stycke
längre bort på det öppna vattnet visar sig ungarnas
pappa. Han vänder sig oroligt mot båten. Halsen står sträckt,
och den röda näbben öppnar sig för ett misslynt, kort
grymtande. Hans familj hinner emellertid försvinna, och medan
vi staka oss fram i riktning mot honom, visar han tecken att
vilja flyga sin väg. Han lägger halsen rakt framåt, breder
ut vingarna, springer så framåt på vattnet under högljutt
plaskande, tills han så småningom lyckas få luft under
vingarna. Så flyger han, ej synnerligen högt över vattnet, med
den raka halsen riktad något nedåt. Han flyger stadigt men
tungt, ungefär ett bösshåll och slår så ned igen. Då han
kommer till vattenytan, spänner han fotterna rakt framför sig
emot densamma och springer ett par meter framåt, innan han
lägger sig ned med hoplagda vingar.

Ur en vassdunge i vår närhet reser sig en svanhals. Det
är en hona på sitt bo. Hon har legat med halsen nere. Nu
anar hon fara och går ur boet. Yi arbeta oss fram till
platsen och finna redet. Det ligger mitt i en vass och består av en
hög av torra vasstrån, som till hälften flyta på vattnet. Det är
ungefär halvannan meter i genomskärning. Mitt på högen
finnes en liten fördjupning. Där ligga fem grågröna ägg. Yi
staka oss emellertid snart vidare för att icke störa
kläck-ningen.

Det börjar bli tröttsamt att längre staka sig fram därinne
mellan vassarna, varför vi taga oss fram till mera öppet
vatten. Där lägga vi oss i lä av en vassdunge för att se på
svanorna.

Härligt vit lyser fågelns fjäderskrud i solens strålar.
Mjukt och smekande som nyfallen snö lägger den sig över
vingarnas segel. Ädelt och stolt för han sin långa men
kraftiga hals, ädelt och värdigt i varje minsta förändring av dess
hållning. Se honom, när han håller den starkt S-formigt
till-bakaböjd och vingarna brett spända som fyllda segel! När

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free