Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 261. Erik Dahlberg. För Läseboken av Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänksam nog att ställa upp på vallarna och nu antände.
Sachsarnas försök att med list taga staden hade snöpligt
misslyckats. I stället måste de göra sig besvär med ien
långvarig belägring.
Nu var det ingen längre, som skrattade åt gamle Dahl’
berg. Alla voro tacksamma för det rastlösa arbete han
alltjämt trots sina 75 år utförde. I sex veckors tid var han
ingen enda natt ur kläderna. Tack vare hans sega kraft
och kloka anordningar kunde staden hålla sig, tills den
fick undsättning.
Ej underligt, att den gamle efter detta svåra år kände
sig trött och utmattad och började längta efter lugn. Han
begärde avsked från sin ansträngande post. Men hans
ansökan blev icke beviljad. Karl XII kände, att han icke
kunde undvara den man, som så troget tjänat både hans
fader och hans farfader. Dahlberg måste med i fälttåget mot
sachsarna och hade till stor del förtjänsten av att
svenskarna lyckades gå över floden Dyna i fiendens åsyn år 1701.
Det var den gamle kämpens sista stora bragd.
Det berättas, att Dahlberg vid arbetet på övergången
avrådde Karl XII från att alltför våghalsigt gå på. Den
unge konungen skall då ha blivit otålig och vänt sig till
de andra generalerna med orden: »Jag tror, gubben jär
rädd.» Säkert menade konungen icke, vad han så i ivern
lät undfalla sig. Den gamle upphörde emellertid genast
med sina råd och invändningar och lät i stället först av
alla under fiendens fruktansvärda kanoneld sätta sig över
floden. När konungen själv kommit över till andra
stranden, möttes han av Dahlberg, som nu icke kunde låta bli atl
genmäla: »Jag tror, gubben var inte rädd.»
Två år därefter fick gamle Erik Dahlberg äntligen vila
— för alltid.
Carl Grimberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
