- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
251

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

251

han anmäld i konsistorium, enär ryktet hade att förtälja om
honom »svåra diskurser om läran». Han undandrog sig dock
att oaktadt upprepade kallelser, inställa sig inför konsistorium,
hvarför dess ledamöter slutligen måste uppsöka honom i hans
bostad, då han vid ett tillfälligt besök infann sig i stiftsstaden.
Då hans sak slutligen företogs inför världslig rätt, visade sig,
att han både själf hyste och sökte bland sin omgifning sprida
villfarande läror, hvarför han slutligen. 1743, af k. m:t dömdes
till att föras till Kalmar fästning.

Hvad Göteborgs stift beträffar, vunno de dippelska lärorna
en och annan anhängare både i Halland och Bohuslän, livartill
äfven bidrog, att Leopold och Stendahl, ehuru fängslade,
lyckades sprida sina lärosatser. Redan på grund af k. m:ts
skrif-velse af d. 27 Juni 1728 ålades prästerskapet i Göteborgs stift
att i sina predikningar med försiktighet vederlägga
ifrågavarande villfarelse, och i början af följande år tillhöllos
stiftsstadens bokhandlare att ej försälja förbjudna, särskildt Dippels
skrifter. Det var i synnerhet genom tullinspektören Peter Spaak,
som rörelsen sköt fart inom stiftet och närmast i Uddevalla.
Redan för ett 10-tal år tillbaka hade han kommit i tvifvel om
nyttan af kyrkogång, men det var först 1733 han beslöt att
alldeles uteblifva från den offentliga gudstjänsten. Hvad hans
religiösa åsikter i allmänhet angår, visade de släktskap med
Leopolds och Stendakls. Konsistorium liksom det prästerskap,
som haft Spaaks undervisning om hand, tadlades af
advokat-fiskalen att hafva gått för lamt till väga gent emot mannen,
ett förhållande, som torde hafva sin förklaring i hans släktskap
med de förnämsta af de agerande prästerna. Han var gift med
en systerdotter till stiftets biskop Jakob Benzelius samt svåger
till kyrkoherden i Uddevalla, prosten Esberg. Genom den
beröring med skevikarne, i hvilken Spaak sedermera trädde,
ändrade han delvis sina åsikter. Rörelsen i Uddevalla lade sig
snart, sedan Spaak 1734 öfverflyttat till kufvudstaden. t
Göteborg blef smeden Garlbergs hus samlingsplatsen för
där-varande dippelianer.

I Skara stift vunno de separatistiska rörelserna rätt stor
utbredning, ehuru de där voro af mer pietistisk än dippeliansk
natur. Hvad som här haft gemenskap med den dippelska
anderiktningen, tillhör liufvudsakligen en något senare tid än den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free