Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yttersta domen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ack! må med domens dån min lyra dig förskräcka!
Dock nej! du hjerta har ... på fruktan kärlek rår,
En känsla, mera ljuf jag i din själ vill väcka.
Följ öfver Kidrons bäck, följ i den däld mig ner,
Der den dig skapat har i afgrunds qval du ser;
Följ mig till korsets fot - Vid skenet månen sprider,
Ack! läs i hvarje sår: »det är för dig jag lider.»
Religion! hvad kärleksdjup! I. töcknen hvilken glans!. ..
Jag skulle dyrka Gud, fast ingen himmel fans.
För domaren du aldrig bäfvar,
Om till förlossaren ditt hjerta kärlek bär.
Döm, yngling! sjelf, ack! döm, hvad mera himmelskt är.
Men du, som öfver mig i rnidnattsmolnen sväfvar,
Min mor! jag sjunger vid din graf.
Ack! att vid lyrans slag du mig en blick ej jafvar,
Ljuf som den första k}^ss, i eden Eva gaf.
Omgifven af ett ljus dit ingen tanke hinner,
Gud! dig ej ögat ser, dig endast hjertat finner.
En stråle af din nåd mig långt från jorden för:
Jag ödets kedja re’n i spåren skramla hör;
Och kring den jaspis-sjö, der dagens drottning hvilar,
I englars fria luft med morgonrodnan ilar.
Der blixtra himlar fram! der ljunga verldar opp!
Och ethern fylls med ljud af deras tordöns lopp,
Då månen, matt och blek, ur molnen vålnlik hastar.
Och stum sitt sorgsna sken på mulna grafvar kastar.
Men, himlars starka bloss! hvad mörker slukar er?
Betäck ens I af nattens vingar?
Af skuggan från Guds tron! - Jag upp i skuggan
svingar,
Och englars herradömen ser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
