Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk Universitets-Tidskrift. Tionde årgångens fjerde häfte. Utgifvet af J. Hellstenius. Af D. K-ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
skall nemligen hafva svarat: «det är målet med
väderqvarnar och den hvita hafsfradgan.» Detta
svar hade val synts så slående, att det bevarats i
folkets minne oeh slutligen ingått i det poetiska
språket. Denna Svb. Egilssons gissning, hvilken
Prof. Säve upptagit, synes vara mycket sannolik
och riktig. Ordet visar sig således här under två
former: Amleth och Am-lööi, men i båda fallen såsom
ett nomen proprium, hvars betydelse synes vara svår
att utforska. Prof. Säve fäster dock uppmärksamheten
vid en strof i Eriks-krönikan, der det heter om konung
Birger efter Nyköpings-gästabudet:
Tha slö konungin sinom handom saman
ok lo fastelika ok giorde sik gaman
rätt som han vore en amblodhe,
then sik enkte godt forstodhe.»
Här återfinnes samma ord med bestämd betydelse, men
brukadt såsom nomen appellativum. Tänker man nu på
att Amleth enligt sagan ställer sig fånig för att
undgå misstankar om att hysa hämndplaner mot sin
faders (Haardevendels eller Horwendills) mördare
(Fenge), så synes det vara o tvifvelaktigt, att
amleth ursprungligen varit ett nomen appellativum,
som blifvit tillagdt den danske prinsen först såsom
ett öknamn och sedan såsom ett hedersnamn *) och
derigenom öfvergått till ett nomen proprium, hvilket
rent af utträngt prinsens egentliga namn. Prof. Säve
söker vidare visa, att Amleth (f.danskt), Amlööi
(isl.) och amblodhe (f.svenskt) verkligen är ett
och samma ord, och att detta ord ursprungligen
enligt språkets lagar skulle hetat and-blauöi eller
and-blauJ3i (antingen svagt adj. eller bestämd
form af ett starkt), sammansatt af and (isl. ond)
f. ande, själ, lif, och blauör adj. kraftlös, dådlös,
svag. Öfvergången till betydelsen af fånig (själssvag,
svagsinnt) är härifrån naturlig.
Då prof. Säve icke omnämner någon annan källa för
ordets betydelse än rimkrönikan, så kan det möjligen
vara af in-
1) Derföre nemligen att de gamla folken ansågo
det vara en stor ger-ning att så ihärdigt, om än
under masquen af en antagen fånighet, fullfölja
blodshämndens kraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
