Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 369
Af hvad vi ofvan anfört inhemtas, att under
frihetstiden» statsskick E. St. tillerkänt sig
obegränsad frihet att besluta om värnpligts utgörande
och att dervid äfven pålägga rust- och rotehål-lare
förökade bördor, hvilken rätt äfven Gustaf III tagit
i anspråk. Sedan imellertid idéen om värnpligt såsom
en allmänt medborgerlig skyldighet med franska
revolutionens lära om medborgerliga rättigheter
och pligter inträngt i folkmedvetandet och vunnit
sin tillämpning i konskriptions-systemet efter
åldersklasser, fick detta system äfven hos oss, då
Sverige om vintern 1808 öfverraskades af Rysslands
anfall, sin användning till härens förstärkning
genom förr omförmälda kungörelse den 14 Mars 1808
om inrättandet af ett allmänt landtvärn, i hvilket
hvarje ung man mellan 18-25 år, hvilken icke var
soldat, båtsman, fördubblings- eller reservkarl (-
vargering) skulle låta inskrifva sig och hålla sig
redo till krigstjenst. Ehuruväl den styrka af 30,000
man, som uttogs under påföljande vinter, omkom genom
brist på föda, kläder och öfrig omvårdnad, samt denna
olyckliga utgång spridde kring landet ett allmänt
missnöje, var idéen dock väckt till lif, för att
vinna tillämpning. Kongl. Maj:t afgaf den 31 October
1809 till riksdagen en proposition om uppsättande
af en nationalbeväring, i hvilken alla krigsdugliga
män emellan 20-30 år utan åtskilnad af stånd och
börd skulle ingå, mot ej allenast upphörande för
rust- och rotehållnre af skyldigheten att uppsätta
vargering, utan äfven befrielse från rekrytering
under krig. Denna proposition med deri uttalade
grundsats rönte hos bondeståndet, som hade i-friskt
minne landtvärnets öde och led af de uppoffringar
kriget medfört, ett bestämdt motstånd. I strid med
nyss antagna grund-
stånds beslut och konungens bifall äro afgörande
i alla fall, der icke grundlagens uttryckliga
föreskrift bokstafiigen fordrar samtliga riksståndens
och konungens gemensamma beslut. Sedan tillvaron och
nödvändigheten af en inrättning sålunda äro gif na,
kommer det andra öfveriäggningssättet, som angår de
dertill erforderliga behofvens gene-rela bestämmande,
hvarvid behandlingssättet är föreskrifvet i E. F. §
69. Derefter förekommer slutligen applikationen
eller fördelningen af de beviljade behofven, då 71
§:ns föreskrift vid alla tillfällen bör tjena till
efterrättelse. Under enahanda synpunkt kan E, F. §
80 betraktas. Bör indelning och rotering ega ruin
eller ej, är onekligen ett allmänt mål, till hvars
afgörande fordras endast trenne stånds pluralitet
och konungens sanktion. Bör den förändras eller
ökas, är ett beskatt-mngsinål, som måste handteras
efter E. F. § 69. Huru detta skall verkställas,
är en bevillningsfråga, hvars behandlingssätt §
71 före-skrifver".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
