- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1869 /
434

(1869) [MARC] With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle hembjudas jordägaren[1]. För öfrigt förbjudes landbo nu
äfven att af bolet föra timmer, näfver, långhalm och gärdesgårdar.
De sistnämda följde således då, likasom enligt Svealagarnes
sannolika mening redan förut varit fallet, gården. Om husen innehåller
lagen det med 1274 års norska landslag hufvudsakligen
instämmande stadgande, att de, när landbon skulle flytta, vid den
fardagen näst föregående kyndelsmässan borde till hälften utrymmas
för den efter kommande landbons behof; ett stadgande, som
naturligtvis förutsätter, att husen, tvärtemot förhållandet enligt
Östgötalagen, men i öfverensstämmelse med Helsingelagens och
Svealagarnes[2] tydliga mening, i allmänhet tillhörde jordegaren och
följde gården; men någon skyldighet för landbon att underhålla
dem omförmäles ej i de äldsta, utan först i något yngre
handskrifter; och än mindre förekommer här något om någon landbon, vare
sig i allmänhet eller efter legoaftalet särskildt och undantagsvis,
åliggande nybyggnadsskyldighet[3]. Jordegare och landboar
bibehållas vid den i Upplandslagen medgifna rätt att när som helst
uppsäga legoaftalet, och Östgöta- samt Svealagarnes stadgande, att
jordegares eller landbos dödsfall ej skulle ha någon verkan till
rubbande af legoaftalets bestånd, återfinnes äfven i denna lag.
Men Östgöta-, Upplands- och Vestmannalagarnes, redan af
Södermannalagen förkastade regel, att legostämma bröts genom köp eller
skifte, är utesluten, möjligtvis just i följd af den fria
uppsägningsrättens bibehållande. Der en sådan rätt finnes och från jordens
öfverlåtare öfvergår på mottagaren, står det honom så väl som
landbon fritt att äfven utan nämda regel, ehuru med någon


[1] Både säd och hö som landbo ville sälja skulle enligt meranämda
norska lag bjudas jordägaren.
[2] Då Svealagarne här och nedanföre nämnas, inbegripes deribland
icke den äldre Yestmannalagen, hvars innehåll bär stämpeln af högre
ålder än de öfrigas; och då Yestmannalagen namnes, menas den yngre.
[3] Enligt norska landslagen af 1274 ålåg det landbon att
underhålla de hus, som vid hans tillträde funnos å gården. Äfven
omtalas i legoaftalet åtagen förbindelse att bygga hus. Hvad som ansågs
såsom tillbehör till husen och såsom sådant jemte dessa borde vid
afflyttning qvarlemnas beskrifves noga. Åt den efterträdande landbon
skulle halfva husen utrymmas nästa helgfria dag efter trettondedagen
och den öfriga hälften efter det den afträdande fått ny gård. Fick
han ej sådan; så ägde han behålla hälften af husen till den 14 April
och fjerdedelen till den 3 Maj.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:36:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/littid69/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free