Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA SVENSKA JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN. 455
hunnit draga full nytta. Rätt till ersättning
för tillbyggnad, inventarietillökning eller
jordförbättring förutsätter dock, att fästebonden,
innan han började arbetet, erhållit jord egarens
skriftliga erkännande af byggningens eller
jordstyckets da varande skick eller, i brist deraf,
genom syn fått detsamma intygadt samt omedelbart före
arbetets företagande bevisligen derom underrättat
jord-egaren. - Vid bestämmande af ersättningsbeloppet
skall afses, ej blott gårdsvärdets förökning, utan ock
den nytta fästebonderi under den förflutna tiden sjelf
dragit af förbättringen; och det må aldrig sättas
högre, än värdet af det arbete och de materialier som
dertill åtgått, beräknadt efter den tids pris, då det
ena eller de andra förbrukades. Ersättningsrätteii
bortfaller för öfrigt alldeles, i fråga örn större
jordförbättringar vid utgången af tretio, och
för mindre dylika vid utgången af tio, år efter
förbättringens verkställande.
Det må slutligen tillåtas att också anföra bevis
på den vigt inan i några främmande land lägger å
legobrefs upprättande och å legovilkorens noggranna
intagande deri, medan det visserligen i några andra
ännu är, likasom hos oss, åt koritrahenternes egen
omtanke öfverlemnadt att i detta hänseende sörja
för ömsesidig säkerhet. Vi kunna sålunda nämna: de
omständliga danska föreskrifterna om fästebref samt
angående de af amtmännen auktoriserade och med sigill
samt intyg om de paginerade sidornas antal försedda
fästeprotokoll, hvilka jordegarne äro skyldige att
hålla; norska lageris föreskrift, att vid lejläiidings
(landbos) antagande bygselsedel (så benämd af bygsel
= städja) skall författas med dag och årtal, samt
att deruti gårdens och platsens lägenhet, »taxt»,
samt afraden och städjan skola nämnas, om den skall
vara någondera parten till nytta, äfvensom att den
skall läsas å tinget för att gagna lejländin-gen;
föreskriften i norska lagen den 24 September 1851
om husmans- (torpare-) väsendet, att jordegaren,
vid utsatt påföljd, skall besörja ej allenast
legokontraktets skriftliga upsättande i närvaro af
två vitiien, som intyga, att kontraktets innehåll
är parterne bekant, utan äfven dess tingläsning;
preussiska landsrättens stadgande, att alla kontrakt
om jordlega skola skriftligen författas vid äfventyr,
att de i annat fall ej gälla för mer än ett år,
samt att, der ärliga afraden uppgår till tvåhundra
thaler eller mera, kontrakten, vid äfventyr, att deri
förekommande otydliga eller bristfälliga bestämningar
alltid blifva tolkade snarare till jord egarens än
till brukarens skada, skola afslutas inför rätten
eller en justiskommissarie (nu kallad rechtsanwali),
hvarvid skall tillses, att så väl hvad åt brukaren
upplåtes som hvad han har att gifva eller göra,
och i synnerhet huru vid inträffande olycksfall
bör förhållas, tydligt och bestämdt utsattes; en
regel, hvarifrån dock senare det undantag blifvit
medgifvet, att dylika kontrakt, äfven då årliga
afraden uppgår till tvåhundra thaler eller mera,
må af kreditdirektioner eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
