Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk universitetshistoria. H. Rördam. Kjöbenhavns Universitets Historie, 1:ste Dels 1:ste Hefte. Lunds Universitets Historia. Första delen af Martin Weibull; andra delen af Martin Weibull och Elof Tegnér. P. A. Renvall: Biografiska Anteckningar öfver Finska Universitetets Lärare, Embets- och Tjenstemän. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 NORDISK
UNIVERSITETSHISTORIA.
är en och densamma, kristendomens och
civilisationens. Folkens beröring med hvanmdra
och utsigterna öfver nya länder och andra
samhällsförhållanden verka med otrolig kraft,
så att man väl kan säga, det den Europeiska
samhällsutvecklingen i ll:te och 12:te seklen
tager ett längre steg, än under de sex föregående
tillsammans.
Vid samma tid slår timman för universitetens
inträde på skådebanan, såsom en naturlig följd af
tidens mägtiga rörelser. All frihet är beslägtad,
och när derföre Italiens kommuner proklamerade
sin politiska sjelfständighet, se vi samtidigt
vetenskapens rätt och frihet erkänd genom det snart
så ryktbara universitetet i Bo-logna (1158). Men
fröet, som faller i jorden, skjuter ej hastigare
upp till växt, än en stor idé, som vaknat till lif
i rattan tid. Snart se vi Frankrike följa exemplet,
och i början på 1200-talet är Pariser-högskolan den
första i Europa. Det största antalet af studerande i
Bologna skall hafva varit 10,000, men i den franska
hufvudstaden ansågs en gång universitetet stå öde,
då blott 4,000 studenter stannade qvar. I England
grundades det berömda Oxforder-universitetet år
1229, men det tyska fäderneslandet måste ännu vänta
öfver 100 år, till dess på gränsen af tysk och
slavisk nationalitet Praga-universitetet stiftades
år 1348. Samma århundrade såg dylika högskolor
uppstå i Köln och Erfurt; det följande i Rostock,
Leipzig och Löwen. Och mot dess slut samt nästan
samtidigt invigdes de första nordiska universiteten
i Upsala 1477 och Köpenhamn 1479. Dessa vetenskapens
fristater togo naturligen form och färg, så att
säga, af deri tid och de samhällsförhållanden i
hvilka de uppstodo. Korporationens form ined egen
styrelse och egna privilegier var för dem alla
gemensam, men de italienska, spanska och sydfranska
utmärka sig från dem i Paris och Tyskland genom sin
demokratiska tendens och organisation. Studenterna
eller nationerna voro der de bestämmande och valde
till och med universitetets rektor. Vid de nordligare
högskolorna deremot låg magten i lärarekollegiets
eller de d er ur framträdande fakulteternas hand.
Grundade som universiteten voro på vetenskapernas
rättmätiga fordran af frihet och sjelfständighet,
berodde äfven deras blomstring och inflytande på
häfdandet af denna rätt. Tankefriheten fann derföre
helt naturligt hos dem ett skydd, och refor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
