Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
t. ex. i fråga om ett jemförelsevis mera omtvistadt
ämne i val-lagarne: besvär öfver riks dag smannav
alen.
Handbokens
12 § är af följande lydelse:
Om besvär öfver riksdagsmannaval (R.O. § 22, 11).
»Hvem som helst», som är med val till riksdagsman
i Andra Kammaren missnöjd, eger rätt att deröfver
anföra besvär.
Anm. Enligt gamla Riksdagsordningen (§ 19) egde blott
de inom hvarje valkrets valberättigade eller under
omröstning komne personer, hvar inom sitt stånd, rätt
att öfverklaga ett inom vederbörande valkrets hållet
riksdags-mannaval; enligt nya Riksdagsordningen (§§
22, 11) eger hvarje svensk medborgare, valberätti-
gad eller icke valberättigad, boende inom eller utom
vederbörande valkrets, rätt att anföra besvär öfver
riksdagsmannaval.
Besvär anföres hos konungens befallningshafvande
i valorten eller, der fråga om val för flera städer
handlagts inom serskilda län, hos befallningshafvanden
i det län, der slutliga handläggningen skett.
Den, som vill anföra besvär, eger för detta ändamål
hos dom-hafvande eller magistrat, som slutligen
handlagt val-frågan, äska behörigt protokollsutdrag,
hvilket
Sveriges Statsförfattnings-rätt
i 25 kap. af nu ifrågavarande häfte gifver åt samma
ämne följande utredning:
Att enligt förra Riksdagsordningen endast »väljande»
(valberättigad, jfr sid. 336, not. 15), en eller
flere, eller ock de som kommit under omröstning,
hvar inom sin valkrets och sitt stånd, ägde rätt att
besvära sip öfver riksdagsmannaval, se sid. 333.
I nu gällande E. O. § 22 heter det, utan närmare
bestämmelser: »Är någon missnöjd med val till
riksdagsman i andra kammaren, må han derföre anföra
bes var«. Denna rätt tillkommer alltså, efter
orden, hvem som helst. Men då i detta sammanhang är
fråga icke om ämnen, som äro föremål för allmänna
medborgerliga, utan för politiska rättigheter,
kan det ej hafva varit lagstiftarens mening att åt
andra personer inrymma befogenheten att klaga öfver
riksdagsmannaval, än åt sådana svenska medborgare,
som sjelfve äro valberättigade. Likväl tilltro vi oss
icke att, mot ordalagen, inskränka denna befogenhet
till endast invånarne i det distrikt, för hvilket
riksdagsombudet utses 1).
l) Att, då Grundlagen i detta fall icke uttryckeligen
hänvisar till annan lag, söka analogier från
Civilrättens område, rörande t. ex. befogenheten att
klaga öfver beslut af en domstol, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
