Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
71
skriften anmärkt, att äfven presteståndet och adeln,
efter inhem-tande af bondeståndets beslut, afslogo
samma förslag.
Vid riksdagen 1856-8 har Förf. anmärkt: »Sedan,
såsom ofvan är visadt, borgareståndet i sjelfva verket
blifvit förvand-ladt frän ett privilegieradt riksstånd
till en af de stora klasser, som utgöra organiska
beståndsdelar af hvarje stat, och man i så måtto
ytterligare sökt beträda den partiella reformen,
att till riksdagen 1859-60 hvilade förslag om
hittillsvarande orepresenterade medborgares inrymmande
dels i presteståndet, dels i bondeståndet, ansåg
mången, att denna väg skulle bäst och säkrast leda
till målet, och riksförsamlingens fördelning på två
kamrar snart följa, sedan de orepresenterades anspråk
på inträde i denna församling blifvit uppfyldt. Men
oväntade svårigheter mötte. Bondeståndets
pluralitet satte sig emot inrymmande i sitt stånd
af de ofrälse jordägare, som förut varit i statens
tjenst eller tillhört annat riksstånd, d. v. s. just
de possesionater, hvilkas rättmätiga anspråk på
riksdagsmannarätt varit erkänd för mera än ett sekel
tillbaka, fastän detta erkännande hittills icke burit
någon frukt.» Förf. framställer med den utförlighet,
som ett så vigtigt ämne erfordrade, de motiver,
som inom bondeståndet blifvit uppgifna for ett slikt
beslut, och redogör derefter för borgareståndets af
slag å frågan om elementarläroverkens inrymmande i
presteståndet, samt för dessa begge förslags slutliga
öde vid riksdagen 1862-3, då det sistnämnda afslogs
af presteståndet^ dervid Förf. i korthet anför de
uttalade bevekelsegrunderna för en sådan åtgärd.
Hvad anmärker nu Rec. mot denna framställning? Jo, att
Förf. »på helt annat sätt förklarar» presteståndets
sistnämnda afslag, än bondeståndets i det föregående
omnämnda. Recensenten måste dock ganska väl hafva
insett, att Förf. icke gifvit någan förklaring hvarken
öfver det ena eller andra afslaget, utan troget
anfört de skäl, hvilka inom de resp. riksstånden
utvecklades, såsom på det allra klaraste synes
sidd. 521 o. f. (med dertill hörande noter s. 530
och 531) i den recenserade skriften. Alltså gör sig
Rec. återigen skyldig till en oriktig uppgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
