Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torres, ivrig att vinna icke allenast Thomas Regans
utlovade belöning utan också Leoncia Solano.
I en grotta sutto en man och en kvinna. Den
senare var ung och vacker, en mestisa eller
halvras-kvinna. Vid skenet av en tarvlig fotogenlampa läste
hon högt ur en i kalvskinn bunden bok som var en
spansk översättning av Blackstone. Båda voro
bar-fotade och bararmade, klädda i kapuschongförsedda
skjortor av säckväv. Hennes huva var nerfälld så
att man såg hennes yppiga svarta hår. Men den
gamle mannens huvud var betäckt som en munks.
Ansiktet, stolt och asketiskt och med ett imponerande
uttryck, var äkta spanskt. Don Quijote kunde ha haft
precis ett sådant ansikte. Men det var en olikhet.
Denne gamle mans ögon voro höljda i den blindes
ständiga mörker. Han kunde aldrig se en skymt av
någon väderkvarn att slåss med.
Medan den vackra mestizen läste för honom, satt
han och lyssnade och grubblade i samma ställning som
Rodins ”tänkare”. Han var ingen drömmare, och
han slogs ej med väderkvarnar som don Quijote.
Trots blindheten, som alltid gjorde den synliga
världens ansikte osynligt för honom, var han en
handlingens man, och hans intelligens var allt utom blind,
den trängde ofelbart in under tingens yta till världens
hjärta och själ och läste dess innersta synder och brott,
dygder och ädla tänkesätt.
Han höjde sin hand och åstadkom ett avbrott i
läsningen, medan han tänkte högt över det lästa.
”Människans lag”, sade han långsamt och i
övertygad ton, ”är i våra dagar en tävling i slughet.
Lagen var bra i sin början, men dess vägar, dess om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
