- Project Runeberg -  Ljungars saga /
72

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Huru David blef emottagen i Ljungars slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vare sig att postkarlen igenkände detta tecken, som
icke sällan brukades vid beskickningar af sådan
beskaffenhet, eller att han af Davids tvärsäkra ton begrep
någonting vara å färde; alltnog, han nedfällde puttrande
en lång stege, som stundom begagnades för sådana
ändamål, när man ej gjorde sig mödan att nedfälla bryggan,
och med dess tillhjälp befann sig David snart innanför
muren.

— Nu är du inne, sade karlen med ett elakt grin.
— Låt se att du kommer lika bra ut.

— Väck genast upp fogden — befallde David
myndigt — jag är här på herr Bos befallning.

— Menar du det? yttrade karlen försmädligt.
Liksom vår fogde ej hade annat att göra, än hoppa ur
sängen för alla hönstjufvar! Hvad är det för slag?
Hvad har du för ärende?

— Jag har sagt dig, att jag är bär på herr Bos
befallning, och om du icke genast för mig till fogden,
må du akta din hals, svarade gossen.

— Så så, jo nu för tiden tycker sig hvarje valp
kunna rycka en karl i skägget. Följ mig, så skall jag
föra dig in i slottet.

Väktaren ruskade nu på en annan karl, som sof
uti tornet, och ställde honom på vakt, hvarefter han
ledsagade David genom en bakdörr in i den höga,
mörka labyrint, som utgjorde hufvudbyggnaden i
Ljungars slott.

David hade aldrig förr beträdt det inre af detta
stora hus, som alltsedan hans tidiga barndom varit ett
föremål för hans fruktan och vördnad, och det var
därför icke utan en hemsk känsla han från den ljusa
sommarnatten inträdde i ett mörker, där endast ljudet af
hans ledsagares tunga steg vägledde honom genom de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:59:14 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljungars/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free