Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 14. Huru Sven betedde sig, och huru David fann Mariana vid Siveris stuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
14. Huru Sven betedde sig, och huru David fann
Mariana vid Siveris stuga.
När Birger Bosson till Ljungars hörde Sven med den
klufna näsan hviska med den elake stallbrodern,
fattades han af en obestämd fruktan och lät stocken i
golfvet helt sakta nedfalla, så att den betäckte öppningen.
Birger var gammal nog att af Svens ord befara något
hemligt anslag, hvilket herr Sten kanske ej skulle ogilla,
fastän han ej ville uppenbart gifva befallning därom,
och han beslöt därför att vara på sin vakt. Till hans
förundran blef Beata liggande där hon låg. Det stackars
barnet hade somnat sött från alla sina bekymmer och
faror, medan hon låg framstupa på golfvet för att betrakta
sin grymme farbroder.
Birger drog af sig sin jacka och bredde den under
systern, medan han flyttade hennes hufvud mot pallen,
för att bereda henne en så bekväm sofplats som möjligt.
Därefter satte han sig att hålla utkik, om något misstänkt
skulle förefalla, och stod en stund tappert mot sömnen,
som efter ridter och nattvak smög sig lika tung på hans
ögonlock. Men tröttheten, tystnaden och ensamheten
sammansvuro sig att göra hans goda föresatser om intet.
Det dröjde ej länge, innan han själf, lutad mot ett hörn
af det lilla rummet, somnade från sin tilltänkta vakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0103.html
