Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN GUBBES MINNEN.
379
"En skål för er lyckliga färd, herr riddare!" sade
doktorn, tog ett glas ifrån brickan, som en betjent i
detsamma kringbar, räckte det åt Klaes och drack sjelf
ur ett annat.
Helt förlägen öfver att bli sa der plötsligt fram-
ropad, följde jag efter Klaes och baronen, som pra-
tande med hvarandra aflägsnade sig, sedan de gjort
en ceremoniös afskedshelsning.
Under det vi gingo genom den långa raden af
upplysta rum, funderade jag på hvem den främmande
herrn kunde vara, hvilken min stolta matmor visade
en artighet, som gränsade till vördnad.
Hela hans utseende visade också hans öfverläg-
senhet; jag tyckte att en konung kunde knappt se
annorlunda ut; jag ser honom ännu i’minnet sa väl,
det var den vackraste och ståtligaste herre man kunde
tänka sig. Just då jag gick förbi honom, hörde jäg
hennes nåd kalla honom "ers excellens". Jag hade
icke sett honom anlända och förmodade att han kom-
mit med det förnäma herrskapet ifrån Löfstad, som
kommit senare.
Hvad som emellertid ännu mera an hans utseende
fäste min uppmärksamhet, var att han vid åsynen af
doktor Testa, som icke tycktes hafva varseblifvit honom,
visade en bestörtning eller rörelse, som, ehuru den
genast beherrskades, likväl var omisskännlig, och då
han straxt derefter satte sig i en fåtölj helt nara mig,
hörde jag honom saga till hennes nåd:
"Hvem är den der herrn?" i <det han med blic-
ken visade på doktorn, som stod midt på golfvet.
Han tycktes emellertid icke igenkänna hans namn,
ty han ryckte blott på axlarne och sade halfhögt: "jag
trodde mig hafva sett honom för flere ar sedan i Paris;
hans utseende väckte myckte sorgliga minnen," och i
detsamma ombytte han samtalsämne.
Vi voro nu uti biljardsalen, och jag öppnade dör-
ren till trappan, som för upp till öfversta våningen
eller rättare vinden, ty det finns endast fyra gästrum
deruppe, hvaraf doktorn dä bebodde de två till venster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
