Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle velat hviska i hennes öra, hvarje gång hon
lät mig känna de pinande och retsamma nålstygnen
af sin ovilja.
"Ack, om det godas frö ofta slår rot, om kärleken
och tålamodet någon gång bära ljufva och välsignade
frukter, huru säkert och mångfaldigt deremot föröka sig
och växa icke, generation efter generation, följderna
af hatets och bitterhetens gift och förbannelser!
"Det gladde mig att hafva fått ett vapen,
hvarmed jag i min ordning skulle kunna såra, och som min
feghet ensam hindrade mig att bruka till annat, än
en tyst och hemlig skadefröjd.
"Nu slog klockan åtta; jag måste återvända, men
kastade ännu en blick till Marys stuga, dit jag ännu
många gånger skulle gå alltjemt med samma
outtröttliga förhoppningar, men alltid forgäfves. Aldrig mer
fick jag något bref ifrån Percy Hawerfield.
"Sommaren kom och flydde; hösten och vintern
förgingo som en lång, tung och enformig dröm. Jag
vet icke, huru jag lefde, hvad jag tänkte eller kände;
jag tror, att min själ var liksom domnad, att hela min
lifskraft var koncentrerad i en omedveten, tyst och
dof väntan, som liksom förstenade mig och gjorde mig
känslolös för allt.
"Ingen menniska nämnde någonsin min kusins
namn, det tycktes, som om han försvunnit ur allas
minne, och de frågor jag någon gång gjorde miss Spencer,
besvarade hon nästan alltid på samma sätt:
"Jag förmodar, att lord Percy mår väl. Mylady
hade bref ifrån mr Warren för en månad sedan."
"Tiden för hans återkomst var längesedan förbi,
men jag hoppades derpå alltjemt. Hvarje ankommande
lät mig skifta färg och kom mitt hjerta att slå af oro
och rörelse.
"Vid hvarje dylik svaghet, som jag icke förmådde
dölja, tyckte jag mig märka en blixt af hånfull
förnöjelse i lady Hawerfields ögon, och jag kände med
en ofrivillig rysning, huru den gamla damens hat för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
