Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han var blek och darrande i hela kroppen, fanns
likväl ett uttryck af klipskhet och trots i hans små
tindrande ögon, som motsade hans öfriga fega hållning.
"Ni vet, att vi länge sökt er, och ni bör förstå, att
jag trotsar allt för att få veta sanningen; det är således
inga tomma hotelser, hvarmed jag söker skrämma er.
Svara nu, går ni in på mitt alternativ?"
"Frage mich, jack shall schware er," hviskade
juden matt och föll tillbaka emot stolen.
"Ni känner min reskamrat, eller hur?" började
Alf långsamt, alltjemnt med pistolmynningen i
jemnhöjd med judens panna.
"Ja," pustade denne, plirande med ögonen och
tydligen beredd på denna fråga.
"När såg ni honom första gången?"
"Åh, det var den gang, då jack låg och väntede
på en liten affär fyr meine principalers räkning vid
den svenske staden Uddevalla. Jack har det noch i
minne. Det var näre att koste mich lifvet i det
prusende haf," sade han suckande och, som det tycktes
beredd att underkasta sig det förhör som väntade
honom.
"Betänk er väl! Jag frågar, när ni första gången
såg honom," sade Alf, höjande pistolen.
"Ack mein lieber herr! Jack pedyrer..."
"Jag skall då underhjelpa ert minne. Ni var på
en maskerad i Stockholm för tvenne år sedan, ni bar
en hvit pierrotkostym, och ni tappade er peruk."
"Ack, mein Gott! mein Gott! das ist wahr! Jack
erinnre mick detta. Men er vän herr
poliskommissarien..."
"Poliskommissarien!" upprepade Alf förvånad.
"Ursäkte mick, tullkommissarien kanhända?"
"Tullkommissarien?"
"Åh, jack ber så micket! Polisöfversten då?
"Ni är en genompiskad skälm, med edra låtsade
undflykter, men tro icke, att ni skall undkomma," sade
Alf, retad af hans förmenta förställning, "jag anar
nästan hela sammanhanget. Ni tror er kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
