- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
541

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mr Kutts’ armar, hvars ständigt brinnande offerlåga
jag på detta sätt belönade.

"Han blef min make. Jag vill, som sagdt är,
vara kort, och jag säger derför endast, att följden af
denna minnesvärda och heliga förbindelse blef min
dotter Esmeraldas födelse och hennes lilla bror Jonathans,
hvilken sistnämnda rycktes ur min famn af en elakartad
messling, som det året på det grymmaste grasserade
ibland småbarnen i Pimbliko.

"Då man är konstnär, så behöfver man en
beständig öfning, ett införlifvande med sin talang, som
ingenting får afbryta; jag kan också med stolthet säga,
att hvarje minut af min tid i hemmet egnades deråt,
och då jag räckte mr Kutts min hand, var det äfven
derför, att jag under mina dansöfningar vant mig vid
hans basun.

"Basun är ett ofantligt vackert instrument, när
det trakteras väl, men mr Kutts var af ett mycket
melankoliskt sinnelag, och han hade derför en böjelse
att tuta så högtidligt, som om elden varit lös och han
stått i ett kyrktorn. Allt ifrån den stund vi blefvo
gifta, tilltog denna smak, och det var slutligen nästan
omöjligt att påskynda hans tempo, eller få aplomb i
hans instrument, och hvar och en kan förstå, att detta
är nödvändigt för ett fruntimmer i min ställning.

"Jag fick ofta stanna flera sekunder med benet
upplyft i vädret, innan hane takt var slut, eller också
underkasta mig att dansa oberoende af hans musik.

"Detta var en ledsam disharmoni oss emellan. Jag
tillstår uppriktigt, ty jag vill ingenting dölja, att jag
gjorde allt för att påskynda honom; det har ofta
sedermera afpressat mig djupa suckar vid hans urna,
ty denna ansträngning påskyndade hans död, hans bröst
var redan förut angripet, ty basun är ett instrument,
som är förskräckligt tungt, och som skördat många offer.

"Han dog, och jag var nu enka vid tjugotre år.
Ack, jag vill icke inför en domstol afslöja min sorg,
så mycket mindre som den icke egentligen kan hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free