Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fick sedan veta, att det var lord Hawerfields
kammartjenare Morris, och den andra var en ung vacker
qvinna i en något ovanlig drägt, som drog med sig
en liten barnvagn öfvertäckt med en sufflett af grönt
siden.
"Båda dessa personer syntes så förskräckta och
bekymrade, att det genast frapperade mig, och jag
tänkte inom mig: hvad finnes det väl för ett vidunder
i parken härinne, som tyckes hafva skrämt vettet af
alla, som komma derifrån?
"Då de ändtligen stannade framför mig, såg jag
den främmande qvinnan vrida sina händer i förtviflan
och utbrista i en ström af ord på italienska, som var
så oredig, att, ehuru jag annars något förstod detta
språk, efter vi under våra vandringar äfven varit i
Öfra Italien, jag likväl icke alls begrep hvad hon sade,
också tycktes min mor, som var alldeles lugn, icke
bry sig om henne, utan vände sig genast till mannen
och sade:
"Nå väl, bestäm er! Vill ni hafva barnet eller
icke? Säg fort, ty ni inser väl, att skyndsamhet är
nödvändig."
"Det är sannt," sade mannen villrådig och
bekymrad. "Låt oss se ert barn!... Men detta är
mycket vågadt. Det är nästan omöjligt," tillade han,
som det tycktes, i den yttersta ängslan och oro.
"Se här, en präktig pojke skulle jag tro och
alldeles vid samma ålder," sade min mor, som hastigt
tagit upp den sofvande Paddy, hvilken nu vaknade
och visade sina stora sammetssvarta ögon.
"Men han är icke det minsta lik det förlorade
barnet. Jag vågar det aldrig. Hvad skola vi göra?"
sade mannen brådskande, alltjemt i den högsta ångest,
betraktande den lilla bruna zigenarungen, under det
qvinnan fortfor att gråta och jemra sig.
"Nå, som ni vill. Jag är icke angelägen att
mista mitt barn, och lemnar er honom dessutom icke,
utan de vilkor jag sagt."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
