- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
72

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Bestört och misstrogen, hade Wenzlav åhört sin
herres brådskande och besynnerliga berättelse och
fruktade nästan, af färgen på hans kind och elden i
hans ögon, att han var rof för någon feberfantasi.

Emellertid följde han honom naturligtvis, och
fann vid inträdet i det skräpiga tornrummet den
främmande ännu utan tecken till lif och med den
hvita pannan fläckad af blod. Alla hans kanske
något tafatta bemödanden att bringa henne till sans
voro emellertid fåfänga, och villrådig, förskräckt och
under inflytandet af helt besynnerliga och nya
känslor, bestämde sig baron Josef ändtligen att låta kalla
doktorn i Vevey.

Att skicka efter denne var emellertid en
småsak, men att föra honom till den sjuka var svårare,
och doktor Pingler, förd den besynnerliga vägen ifrån
barons egendomliga sängkammare utför de mörka
trapporna till det förfallna tornet, tyckte sig nästan
till någon del få bekräftade alla de besynnerliga
historier och gissningar han ofta hört om den enslige
och osynlige egaren af slottet i la Tour.

Josef egde emellertid en förmåga, som icke är
sällsynt hos annars blyga och enstöriga menniskor,
den att, tvingad af nödvändigheten, kunna för några
minuter eller timmar frångå sin natur och liksom
trotsa sig sjelf. Han berättade nu doktorn helt
enkelt morgonens händelse, men då denne, åtföljd af
Wenzlav, kommit ned till den sjuka, fann han henne
redan återvaknad till sans, sittande på golfvet
sysselsatt att hoplinda sitt långa hår.

Af ringarne på hennes händer och sidentyget i
hennes klädning antogo både kammartjenaren och
doktorn, att hon var en dam af stånd, och den enda
och mycket sannolika förklaringen öfver alltsammans
var, att hon förolyckats på sjön under qvällens
oväder, en förklaring, som sedermera — vid
underrättelsen längre fram på dagen om de resande ifrån
Savoyen — blef ännu mera naturlig, och lät henne i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free